Så var min kväll räddad! :)
Min telefon ringde, och det var världens underbaraste Martin som ringde. Han ringde för att kolla när det passar bäst att han kommer, jag hade 3 veckor att välja på.. så sista veckan i juli kommer han hit! :D Om bra precis 4 veckor alltså, och plötsligt känns det inte så långt borta. Snart får jag träffa honom igen, som längst är det 4 veckors längtan och väntan, och det är ju ingenting egentligen. Eller hur? =)
Så då får han vara med på Celia's kalas också, hon fyller ju år den veckan. Mån tro om resten av släkten min blir nöjd då, när även dom får träffa Martin? ;) Och undrar just om Celia hinner tina upp riktigt under den veckan, så Martin får se vilken underbar tös hon verkligen är! De gånger han har varit här har det ju alltid varit snabb-visiter över en helg, och då har Celia mest varit brydd och skeptisk till vad det är för konstig pys som varit här :P
Aja, kort & gott så är jag GLAD just nu. Det här blev en perfekt avslutning på min kväll =)
Nu är jag på G
Imorgon börjar allvaret
Imorgon startar mitt nya liv, min väg till framgång. Jag ska lyckas, det finns liksom ingen återvändo nu. Jag ska arbeta mig uppåt med hjälp av dom här 21 metoderna som Brian beskrivit i sin bok. Det ska bli struktur, ordning och reda, konkreta mål, tidsplanering och mycket självdisciplin.
Ja, jag pratar såklart om mitt arbete som Herbalife-distributör. Jag ska ge järnet för att kickstarta igång det här riktigt nu. Jag har en liten, men ack så stadig kundbas just nu. Med lite mer arbete och marknadsföring har jag snart en riktigt stabil grund att stå på. Om jag däremot bestämmer mig att för att ägna 95% av min lediga tid till att arbeta mig uppåt, att verkligen ge järnet, ja då kan jag ha kommit långt inom 1 år. Riktigt långt.
Det är nu det börjar. Nu blir det på allvar, allt det här. Mitt flitiga produktanvändande har genererat mig många kunder. Jag har byggt upp ett rykte både på jobbet och ute på byn, jag börjar bli lite utav en hälsoguru här. Folk är nyfikna och ställer frågor, jag svarar och intresset föds. Jag får höra på omvägar att jag har ett bra rykte, att jag gör ett bra jobb och att kunderna är nöjda med mig -och det gör mig så otroligt glad!
Nu börjar det bli dags att sikta högre, satsa stort och verkligen göra något av det här. Framtiden ligger i mina händer, och tro mig, min framtid ser ljus ut!
Sol & blå himmel
Jag & Celia har varit ute och lekt nu på förmiddagen, kom in för en stund sedan och nu sitter fröken fräken och käkar russin. Hennes mage har blivit något bättre nu, hon har bajsat 5 dagar i rad till skillnad från 2, max 3 gånger, i veckan. Så det är ju bra. På måndag har vi fått tid hos Bodlund & Birgitta här på byn, så får vi se vad dom säger. Om dom inte tycker att det är nödvändigt med ett test för att se om det är laktos som orsakat problemen, ja då kommer jag att ringa till doktorn som du tipsade om, Marie.
Snart är jag barnledig 1 vecka igen. Efter att Celia sovit nu sen så kommer Anders och hämtar henne. Dom ska nämligen hem till gammelfarmor Karin (eller Kaja som Celia säger) och hennes syster för att hälsa på. Det tycker Celia om, för vet ni vad man får hos Kaja? Kaki!!! Med andra ord, hos Karin får man kakor ;)
För tillfället har jag nog inte så mycket mer att rapportera. Funderar på om jag ska ta mig i kragen och börja träna, men jag vet inte om jag känner mig motiverad till det. Det är ju så trist att träna ensam, man har bara motivation dom första 2, 3 gångerna och sen lägger man av igen. Är man fler så kan man ju peppa varandra, och det är lättare att ta sig iväg till gymmet också. Roligare helt enkelt. Nä, nu ska jag ge mig. Over and out.
Håller det på att vända?
Planerna för idag är ganska intetsägande. Jag har ingen aning om vad vi ska hitta på, fisrumpan och jag. Vi ska garanterat ut och leka en sväng nu på förmiddagen, det gäller ju att njuta av de få solstrålarna som är oss förunnade varje år. Sen blir det väl nån typ av lunch och så en tupplur för Celia. Medans Celia sover har jag planer på att endera läsa klart "Svälj den fulaste grodan först" eller så se klart avsnittet av "Andar, finns dom?" som jag somnade ifrån igår kväll (men med all säkerhet hinner jag med både boken och spökena, hon sover ju alltid runt 3 timmar).
Och herregud vad jag avgudar Tv4Anytime! Spökprogram precis när jag själv vill se dom, och "Andar, finns dom?" är verkligen det mest intressanta programmet jag någonsin har sett när det kommer till övernaturliga saker. Och så är han ju snygg också, den där hunken ;)
Jag borde städa idag också, dammsuga, skura och städa toaletten. Tvätten borde in i garderoberna och disken borde diskas. Ja, ni hör ju. Det gamla vanliga "jag måste" som nästan alltid slutar med "jag tar det senare" eller "imorgon...".
Hembygdsgården nästa!
Alldeles strax ska jag väcka min lilla fisrumpa och styra kosan ner mot Hembygsgården och det årliga midsommar-galejet som är där med dans runt midsommarstången, lotterier och kams. Dock blir det nog korv med bröd för min och Celias del. Har dom fiskdamm där, eller är det bara uppe på hammarn dom har det? Vi får la se.
Ikväll blir det grillat hos mamma, och kladdkaka till efterrätt. Bara jag nu kommer ihåg att ta med äggen och smöret som hamnade här igår efter vår handling.
Jag har blivit nerbjuden till en kompis på fest också, och sen vidare till Gerålund.. men jag tror jag skippar det. Jag har en känsla av hur kvällen kommer sluta, och just den biten har jag ingen lust med. Plus, jag har inget att dricka, och jag har inga pengar att köpa nåt för heller. Och det är ju lite trist att vara nykter när alla andra är askalas. Så nej, det blir nog inget Hallvägen för mig.
Aja. Nu ska jag packa ner lite blöjor, extra kläder, stövlar och andra nödvändigheter innan det är dags att väcka Celia. Hoppas alla får en bra midsommar! ...och att vi slipper regn!
Glad midsommar!
Jag kan banne mig inte komma på att jag sett det någonstans,
och det brukar det ju finnas massvis av vid midsommar!
Det är en blåsig sommar vi fått
Och jäklar vilken huvudvärk jag haft idag, det är helt otroligt. Jag har som haft ont i övre delen av bröstkorgen, strax under nyckelbenen ungefär, varje gång jag andats in. Smärtan har vandrat upp i halsen (eller från halsen och ner mot bröstkorgen?), upp över nacken och sen en tryckande, tung, konstig känsla i hela huvudet. Av och till så har jag nästan trott att jag skulle gå och kola vippa. Men nejdå, jag lever. Och just nu är jag hög på Ipren i hopp om att den ska verka hela natten.
Jag hoppas det gick bra för dom på jobbet idag, jag hade så dåligt samvete imorse när jag ringde och sjukskrev mig. Det är det värsta jag vet, att ringa och säga att man ska vara hemma med vård av barn är en sak, men att sjukanmäla sig själv? Det är mycket värre. Jag får sån ångest över det, för jag vet hur stressigt det kan bli om man är för lite folk på morgonen. Så morgonen och förmiddagen spenderade jag med tankar som "fan också, hade jag inte kunnat härda ut 5 timmar?!", "jag hade ju i alla fall kunnat gått dit och tagit upp tanterna ur sängarna och hjälpt dom till matsalen.. 1,5 timme hade jag ju klarat!!" osv osv.
Men jag slår vad om att brudarna på jobbet klarade det alldeles utmärkt utan mig, min hemska huvudvärk och mina febersvallningar. Right?
Nu ska jag gå och lägga mig hade jag tänkt. Jag håller på att läsa en bok som heter "Svälj den fulaste grodan först", som hjälper en att strukturera upp livet och alla måsten, så att man verkligen tar tag i saken och sväljer den fulaste grodan först. Den är riktigt bra, och jag tror den kan hjälpa mig mycket när det kommer till Herbalife-verksamheten. Vi kan ju i alla fall hoppas på det :) Så länge jag har viljan så kommer jag ju att lyckas utan bokens hjälp också, men den ger riktigt bra tips som jag ska ta till mig.
Nej, nu är det slutskrivet för idag. Godnatt allihop, och håll tummarna för sol och sommar imorgon!
Westlife, If I let you go
Day after day
time pass away
and I just can't get you off my mind
Nobody knows, I hide it inside
I keep on searching but I can't find
the courage to show, to letting you know
I've never felt so much love before
And once again I'm thinking about
taking the easy way out
But if I let you go I will never know
what my life would be holding you close to me
Will I ever see you smiling back at me?
How will I know if I let you go?
Night after night I hear myself say
why can't this feeling just fade away
There's no one like you
you speak to my heart
It's such a shame
we're worlds apart
I'm too shy to ask, I'm too proud to lose
but sooner or later I gotta choose
And once again I'm thinking about
taking the easy way out
But if I let you go I will never know
what my life would be holding you close to me
Will I ever see you smiling back at me?
How will I know if I let you go?
And once again I'm thinking about
taking the easy way out
But if I let you go I will never know
what my life would be holding you close to me
Will I ever see you smiling back at me?
How will I know if I let you go?
Jag har en plan
Så var det dags igen
Just nu sitter jag och äter frukost, idag blev det lite onyttigt med oboy och smörgås. Men det tar jag igen sen med en shake till lunch!
Har nog inte så mycket mer att rapportera så här på morgonkvisten. Ma höres!
Sånt här gör mig förbannad!
Det är ett fint och prestigefyllt yrke att vara läkare. Det är viktigt. Men hur högt i kurs ska läkarna stå, egentligen? Personligen anser jag att de flesta läkarna behöver lite folkvett inbankade i skallen (nu har jag inte sagt att alla läkare är så här, men det finns många som är det! kanske dags att införa någon extra kurs i humant bemötande på läkar-linjen?!) så de slutar upp med sitt nonchalanta beteende mot patienter. Att inte lyssna på en patient (eller som i det här fallet, patientens föräldrar) och påstå att det omöjligt kan ha hänt så som det beskrivs, det är att nonchalera patienten och den enda faktan man egentligen har (om man inte i kan nedlåta sig till att ta nåt blodprov eller ett par röntgenbilder).
Jag blir så jävla förbannad när jag läser den här artikeln på Aftonbladet. En 1årig pojke fick sätta livet till, för att det ansågs för dyrt att ta en röntgenplåt (!?). Hur högt pris fick inte hans stackars föräldrar betala, som miste sin son? Det priset går inte att uppskatta i miljonbelopp, det är så mycket mer än så. Det handlar inte om pengar, utan om en livsförlust. Ett sår som aldrig riktigt kommer kunna läka, ärr som alltid kommer att finnas där. Och vetskapen om att han hade kunnat räddats -om inte sjukvården ignorerade/nonchalerade/skyllde på ekonomin.
I förra veckan blev jag färdigutbildad undersköterska. Jag fasar för att jag en dag ska bli likadan. Nonchalant, att jag inte lyssnar till mina patienter utan drar mina egna slutsatser efter vad JAG tycker verkar mest logiskt och rätt och riktigt. Den dagen jag börjar bete mig så, den dagen lovar jag er att jag ska sluta arbeta inom vården. Att arbeta inom vården handlar om ett bra bemötande, att kunna kommunicera och känna empati. Om man inte är kapabel till detta bör man inte arbeta med sjuka, gamla, barn eller handikappade i någon form. Rätta mig om jag har fel!
Christian, 1 år, som svalde ett batteri. Penicillin var läkarnas lösning
-utan att de ens kollat upp om han hade något batteri i kroppen.
Bilden lånad från Aftonbladet.
Sänder en tanke till Christians föräldrar och hoppas att
dom idag mår så bra man bara kan efter en sån här förlust.
Ett kallsinnigt mord
Vilken jobbig kväll!
Som ni kanske vet så har hon haft MYCKET problem med magen den senaste tiden, jag och Anders misstänker att det är laktosen som spökat och vi väntar fortfarande på remiss för att få kolla upp det (men dock tycker jag att det har tagit för lång tid nu, hur länge ska stackarn behöva gå runt med magont utan att någon kollar upp vad det är?!?!). Vi har i alla fall uteslutit laktosen för henne, men problemen kvarstår pga. att hon under tiden när vi funderade på vad det kunde vara för problem blev rädd för att bajsa. Eftersom det alltid var så hårt och gjorde ont. Hon håller sig därför in i det längsta, grinar och verkligen lider. Nu hade hon inte bajsat sen i lördags. I nästan 2 timmar grinade hon nu, av rädsla för att bajsa och säkert för att hon har ont i magen och att det gör ont när hon bajsar. Jag lider verkligen när man inte kan göra något :(
På rekommendation av DSK så provade vi med laktulos -tills Anders upptäckte att man inte ska ge det till dom som är känsliga mot laktos (!). Hur tusan kan DSK rekommendera det när man säger att man tror att det är laktosen som spökar?! Det är ju helt vrickat :/ Sen har vi provat katrinplommonpuré, russin och linfrö. Ingen laktos i maten. Men inget hjälper, eftersom hon håller sig och det blir hårt hårt hårt. Stackars liten :(
Jahapp. Då var ni uppdaterade om det då... :P Snacka om att man delar med sig här i bloggen! Kärleksbekymmer, vardagstristess och jobbigt bajs.
Hur som helst. Celia har grinat oavbrutet sen ca 17:30. Pga magen och att hon var så trött. Bajs x2 blev det i alla fall, så nu dröjer det väl 2-3 dagar tills nästa gång... Hon var så trött, så trött. Kunde nästan inte hålla ögonen öppna, men ålade sig som en orm när jag försökte få henne lite lugn så hon kunde somna. Efter mycket om och men, en vällingflaska i sängen och mamma i ett annat rum så gick det bra. Då somnade hon som en stock. Huvudsaken idag var nog att inte mamma var med när hon drack vällingen. Synd det, för det blev ingen tandborstning. Vi får vara extra noga imorgon.
Och imorrn när jag vaknar, då måste jag ställa mig och diska. Och torka av golvet lite snabbt. Vi får tidigt morgonbesök vid 8:45, och jag orkar verkligen inte ta itu med något nu. Jag är såååååå trött efter den här dagen och kvällen.
Än har den inte attackerat
Jag kom dessutom att tänka på en sak. Tänk om den där mördar-fågeln inte landat på bordet efter fönsterkrocken, utan ramlat ner på själva balkongen? Då hade jag inte sett den. Och tänk på imorgon eller på tisdag när jag har balkongdörren öppen och Celia kommer in överlycklig med en död fågel i händerna? Jag hade antaligen skrikit och sprungit och låst in mig på toaletten, samtidigt som jag skräckslagen ringer till mamma och panikgråter för att Celia har tagit in en fågel!! Jag hör själv hur sjukt det låter, men jag skulle reagera så -utan tvekan.
Aja. För att prata om något annat än döda fåglar och låsta toa-dörrar så kan jag ju upplysa er om att jag inte gjort så mycket mer idag. Jag bytte som sagt gardiner i sovrummet och vardagsrummet, och så var jag ner på jobbet en sväng och scannade en kund. Sen iväg till mamma för att lämna lite grejer, och vi tog med oss hundarna och for ut i skogen så dom fick springa av sig lite överskottsenergi som dom samlat på sig i pissvädret idag. Jag blev lat, beställde en pizza på hotellet som jag intog med alldeles för mycket bea-sås och hallonsaft (en perfekt avslutning på en onyttig men skön helg!). Och ja, det är väl det jag har gjort.
Imorgon ska jag jobba till 16:30, känns ganska motigt just nu efter 3 dagars ledighet. Fast, det brukar ju alltid gå bra bara man väl kommer dit. Vi har ju kul på jobbet :)
Nu funderar jag på om jag ska se en "teenage movie" som går på 5an. Queen sized eller nåt i den stilen tror jag den hette. Verkar vara i samma stil som den där filmen, vad heter den nu igen?, där en nördig tjej förvandlas till balens drottning. Om ni vet vilken jag menar? Det här är dock en överviktig tjej, och inte en nördig tjej. Men poängen med det hela ska tydligen vara att hon bestämmer sig för att bli balens drottning.
Nej, det är inte min typ av film. Jag ska nog gå in på Tv4Anytime istället och se på det senaste avsnittet av "Andar, finns dom?". Eller sista delen av Akademien för det okända. Eller kanske båda. Vi får se.
Min balkong är inte längre trevlig
Där ligger den och sprattlar med benen och kippar efter luft, redo att återfå livet och attackera mig med sin mordiska näbb. Jag blir livrädd och vågar inte kolla ut genom fönstret igen, på fall att den faktiskt får för sig att genomföra ovan nämnda attack mot mig.
Jag ringer till mamma och säger att hon MÅSTE komma hit imorgon eller så, för annars får inte stackars Celia gå ut på balkongen nåt mer. Jag kommer inte våga gå ut där ens när den är död. Fåglar är min stora fobi, liksom fjärilar. Och jag lovar er, kommer ingen hit och tar bort den kommer balkongdörren att vara stängd resten av sommaren och persinnerna nerdragna -allt för att skydda mig från att den ev. återupplivas och tänker äta upp mig. Jag är livrädd, jag nästan skakar när jag kollar ut genom fönstret. För jag vet att den är ute efter att döda mig med sina otäcka vingar och mördar-näbb. Så är det bara.
Men, jag tycker faktiskt lite synd om den som ligger där ute och rycker i hela kroppen. Om jag varit modig hade jag gått ut och gjort lidandet kort för den stackaren som ser allt annat än kry ut... men jag låter den plågas till döds och hoppas på att någon vänlig själ kommer och tar bort den från mitt fina bord. Jag känner mig hemsk. Och livrädd. Den kommer med all säkerhet att flaxa med vingarna så jag får en hjärtattack på riktigt om jag går ut dit...
Söndag, veckans sista dag
Idag ska jag nog inte göra så mycket, det är så himla trist väder ute. Trots att det är mitt på dagen så är det mörkt här inne i lägenheten och ute är det grått och regnigt. Är det inte meningen att det ska vara ljust och soligt så här i mitten på juni?
Det enda jag vet att jag ska göra det är att fara ner på jobbet med scannern en sväng för jag har en kund som vill scanna sig, men det är inte förrän vid tretiden. Innan dess ska jag duscha och.... jaa, vad mer? Jag har ingen aning. Det här blir nog en riktigt slapp söndag.
Min bror är finast =,)
I alla fall, jag tänkte bjussa på några bilder på min fina bror. Gud, han var så fin i kostym! Jag är så stolt över honom!
Oj, nu kom det visst en liten tår
Jag kikade in på Olofs blogg nu en sväng innan det är dags att bege sig mot Lycksele... det är inte för inte jag fick en liten tår i ögat. Avslutningen på det inlägget som handlar om åren uppe i Lycksele... ni bara måste läsa det! Lova mig det? Bloggen hittar ni här.
Imorgon ska jag vara sommarfin
Imorrn bitti klockan 07:00 bär det av mot Lycksele och lillebrors student. Dagen till ära har jag köpt en klänning att ha imorgon (hoppas nu bara inte att det är snö kvar i Lycksele än.. det var visst det ifjol när dom tog studenten!). Visst var den fin?
Morgon svammel
I alla fall, idag ska jag följa med moster och kusin My till Sollefteå. Vi skulle visst fara runt 12-tiden, så det är inte allt för länge kvar. My skulle köpa nå kläder att ha imorgon på Olof's student, så jag hänkar på som lite smakråd.
Innan dess ska jag ner på jobbet och lämna av ett Quickstart-paket till en ny Herbalife-kund, så jag måste snart ta och pallra mig neröver så jag hinner berätta lite mer om produkterna och hur hon ska använda dom.
Och Sandra, bara så jag inte glömmer det sen! Jag har provat att göra shaken med solhavre nu, och den blev också jättegod! Det var inte så stor skillnad i smak, möjligtvis blev det ändå lite fruktigare smak fast att man fortfarande har chokladsmaken. Typ som att solhavren lyfte fram jordgubb- och banan smaken litegrann, utan att det tog över helt. Svårt att förklara -men det var supergott! :)
Jag har pratat med dom uppe på Björkhammar nu, så jag ska få en kallelse från sjukgymnasten snart. Dom ska tydligen mäta ryggen och grejer på mig, och om dom anser det nödvändigt skicka iväg mig på röntgen. Hoppas verkligen att jag får en tid snart, men hon sa att det var väntelista hos henne nu. Jag sa i alla fall att jag ska flytta till Norge i september och gärna vill kolla upp det innan dess, så jag hade väl lite förtur i alla fall som det verkade. Man kan ju alltid hoppas att det går något sånär fort, annars bokar jag en läkartid istället.
Nähäpp. Rena kläder, lite spackel i ansiktet och sen är jag ready to go! Ha en fin dag allihop :)
Fresh air
Hur som helst så är jag väldigt trött just nu. Igår kväll jobbade jag ju som sagt, och direkt efter kvällspasset gick jag på ett nattpass. Jobbade med andra ord mellan kl. 16 och 07:00 -det var tufft! Sen när jag kommer hem så har jag ju självklart blivit pigg av den uppfriskande morgonluften och jag somnar inte förrän efter 8 nån gång. Vaknar strax efter 9:00 av ett sms från Anders. Lyckas somna om efter mycket om och men, och vid 11:00 får jag sms av mamma. Då gav jag upp!
Jag vet, jag borde ha stängt av mobilen, men jag hade den på för att jag väntade på ett samtal... som självklart aldrig kom. Så typiskt. I alla fall, allt som allt sov jag kanske... 2-2,5 timme efter att jag slutat jobba. Och det är allt. Har inte ens slumrat nånting på soffan, och det är ovanligt för att vara mig! Men det börjar kännas nu kan jag säga... ögonlocken är tunga.
Imorgon ska jag kliva upp runt 8:30, har lite att stå i. Ska först och främst ringa upp på Björkhammar och prata med nån läkare ang. ryggen, för det börjar kännas ohållbart nu. Det är nästan så att jag känner hur ryggen lutar mer och mer åt vänster -kanske inbillning, kanske inte. Men jag måste kolla upp det. Jag har ju fått kommentarer på jobbet om att jag ser snedare ut, så det kanske har hänt något i ryggen igen.
Det är ganska skrämmande, för om jag ligger på vänster sida (alltså åt det hållet som ryggen lutar) så har jag nästan 10 cm's "glapp" mellan höftbenet och ner till magen. Där som i "svängen" som blir vid höften och midjan när man ligger på sidan, ni vet.
Och när jag står upp, på den vänstra sidan är jag helt rak. Där är det som ingen skillnad mellan midja och höft. På den högra sidan däremot har jag världens timglas-kurva vid midjan. Ja jag säger då det... läkarn nästa! En röntgen vore verkligen på sin plats så jag får vänta om min 11-graders rotation har blivit värre....
Nej, sängen nästa. Godnatt och sov gott.
Där passerade dom en gräns!
Nej fy fan, jag blir illamående :/
Renhetsbal? In my ass!
Jag kan inte hjälpa det, men jag blir så jävla upprörd. Jag respekterar självklart dom som väljer att vänta med sex tills dom är gifta, på samma sätt som jag väntar mig att dom ska respektera mig och mitt val att ha sex innan giftermålet. Men jag tycker fan i mig att det går över styr när papporna tar med sina döttrar på en sån här bal redan när dom är 6 år gamla! En 6 åring vet inte vad det handlar om, dom tycker väl snarare bara att det är kul att få en fin klänning och dansa med sin pappa.
Förstår ni hur jag menar? Det är en sak om man är 15-16-17 år och verkligen vet vad det är man lovar, att man vet vad det är man väljer att avstå ifrån. En 6 åring vet inte det, det finns ingen chans i helvetet att dom vet det. Och vad händer då när dom är 15 år och inser vad det är dom lovat Gud (men framförallt sin pappa?!) och inte vågar leva sitt liv som dom egentligen kanske hade velat?
Och när jag hörde den här flickan (vad kan hon ha varit, 11-12 år kanske?) som har lovat att hon inte ens ska kyssa någon innan hon står där i kyrkan... alltså, jag blir bara så jävla chockad och upprörd. Vad tänker dom här papporna med? En kyss är inte farlig, och det är en sån sak som bara "händer". Hur ska dom här flickorna känna sig då, när dom kanske dansat med den här söta pojken på discot, och helt plötsligt bara möttes deras läppar och allt kändes rätt? Ska dom då ha dåligt samvete för den här första, underbara kyssen (för erkänn, ingen glömmer sin första kyss!!) och sen tvingas "göra slut" med alla sina känslor och aldrig mer se den här pojken i ögonen? För att dom "syndat"?! Nej fy fan alltså.
Och en annan flicka satt stolt och berättade hur hon skulle ta med sig en pojke hem för "Inspektion" (ja, hon använde det uttrycket) så att hennes pappa fick godkänna honom. Sen skulle hon och hennes kompisar gå på gruppdejt, efter det middag med sina familjer + pojkarna. Och sen, kanske (om pojken blivit godkänd av pappan), får hon träffa honom på egen hand (?!?). Nej det är så jävla sjukt så det inte är sant.
Som sagt, jag respekterar dom som väljer att vänta till giftermålet -om det är dom själva som valt det. Men när små, små flickor (6-7 år) blir inpräntade bara en massa negativt redan från barnsben och tvingas/luras avlägga ett renhetslöfte..? Då har det fan i mig gått för långt!! Eller vad tycker ni?
Vill du kontrollera din vikt?
Jag arbetar som oberoende Herbalife-distributör
och personlig wellness-coach och kan erbjuda dig:
* Effektiv viktkontroll -ner eller upp i vikt?
* Trött & sliten? -jag hjälper dig bli pigg igen!
* Bättre träningsresultat? -jag har lösningen för dig!
* 30 dagars garanti på alla produkter -alltid!
* Personlig kontakt och uppföljning -för ditt bästa!
* Några tusen extra i månaden? -fråga mig hur!
För mer information;
0696-68 13 88
073-807 93 86
[email protected]
Svar till Anonym
Jag kan inte behålla lägenheten här eftersom jag inte har råd att betala dubbla hyror (dvs. min lägenhet här och den i Norge). Om jag inte sagt upp den nu skulle jag få betala dubbla hyror i minst 4 månader om vi känner att det funkar mellan oss (pga. 3 månaders uppsägningstid), och det funkar inte.
Nu vet jag ju inte heller vem du är eller vart du bor, men som läget är här i Bispgården så är det inga problem med att få lägenhet med tanke på att byn är nästintill utdöd. Om man ringer på bostadsförmedlingen idag så har man en lägenhet imorgon om man vill, bara att fara och hämta nycklarna i princip.
Så, där har du förklaringen till varför jag inte har kvar lägenheten och "test-flyttar". Jag "test-flyttar" utan att ha kvar lägenheten pga. ekonomin och att det inte är några problem att få lägenhet om jag flyttar tillbaka. Mer komplicerat än så var det inte :)
Mer än väntat
Så, nu ska jag packa ihop ett litet överlevnadskit inför natten. En fiskgratäng tar jag med, för jag har inte ätit någon riktig middag -fy skäms på mig, men det blev lite stressigt för jag somnade på soffan. Så det får bli sen middag inne på brunis sen om det är lugnt. Har jag tur så. Och så får boken följa med så jag har lite underhållning. Man vet ju aldrig, det kanske är ko-lugnt, eller så är det rent kaos. Svårt att veta på det där stället.
Nej, nu ska jag röra på mig. Ha en bra kväll och sov gott allihop!
Studentpresenter -Klart!
Redovisningen gick bra. Snabbt och smärtfritt. Jag kunde svara på frågorna hon ställde, och det kändes riktigt jäkla bra. Får väl se vad hon sätter för betyg på mig. Väntar fortfarande på svar från den andra läraren angående dom andra uppgifterna, får väl se vad som händer och fötter med dom.
Och jag blev precis inbokad på världens konstigaste arbetspass på torsdag. 18:45 - 20:30. Vad tusan är det för tid? :P haha. Aja. Det blir en kort kväll, men kul att få komma in lite på Brunkullan och se hur läget är där. Trots allt så saknar jag ju faktiskt mina förvirrade tanter och farbröder där! Speciellt en tandlös liten gumma :)
Nu har jag planer på att bli lite nostalgisk och kolla på Sjunde Himlen som tydligen har börjat visas igen på 5an. Och jag slår vad om att jag kommer störa mig lika mycket på alla kramar och "jag älskar dig" hit och dit som jag gjorde för några år sen... :P haha. Mesigare familj får man nog leta efter, samtidigt som det kanske vore skönt att ha en sån familj? Eller nja, det tror jag inte. Vad tror ni?
Guess what?
Jag hade även fått ett mail av läraren i vårdpedagogik, de uppgifter jag gjort hitills har varit på vg-nivå, det saknas 2 gruppuppgifter (de som jag inte hann med innan deadline) och 1 redovisningsuppgift. Om jag gör dom har jag chansen till högre betyg ;) haha. Det är ju helt otroligt! Jag gjorde i princip alla uppgifter i sista sekund, stressad som fan och la inte ner minsta lilla energi på det utan gjorde det så enkelt som möjligt.. och liks förbannat vg? Jag förstår inte. Jag hade knappt räknat med ett G... men jag är inte den som är den inte.
Så nu vet jag inte riktigt hur det blir, om hon vill att jag ska göra de sista 2 gruppuppgifterna och skicka in eller inte, och hur det blir med redovisningsarbetet. Vi får väl se vad vi kommer fram till. Nu känns det ju jävligt lockande med ett mvg kan jag säga er! Fast finns energin där, orkar jag? Jag är inte så säker på det.
Bräcke
JAG VILL INTE!
JAG HAR INGEN LUST!
SERIÖST?!
Fan vad less jag blir! Här sitter jag och hade äntligen lyckats samla ihop lite energi till att skriva på schaman-arbetet, men hur FAN koncentrerar man sig när golvet vibrerar och man hör ett orytmiskt dunka-dunka hela tiden? Snälla nån förklara det för mig. Släng samtidigt in en logisk förklaring till varför man under hela hösten, vintern, våren och nu försommaren har firat att man kommer tillbaka till en sunkig liten etta i Bispgården för att påbörja en ny skolvecka!? Varenda jävla söndag, förutom under jul-, sport- och påsklov då. Snälla. Jag vill veta!
Just nu
Jag vill verkligen lägga upp en bild på honom så ni får se hans underbara ögon och hur hela han utstrålar värme och trygghet. Så ni kan se hur snäll han är och hur mycket han betyder för mig. Det vill jag göra just nu.
Jorå, en sovmorgon blev det
Vi kom precis hem ifrån hammarn, insåg igår att det var väldigt mycket som saknades i matförrådet här hemma, och jag vill som inte handla mycket på Ica här -det blir ju så jävla dyrt tyvärr! Celia blev i alla fall överlycklig eftersom hon fick åka bil :)
Nu har jag tänkt diska upp disken från igår (som vanligt blev jag för lat igår kväll :P) så vi har rena kastruller och grejer till middagsdags. Till lunch blir det rester från igår, spagetti och köttfärsås. Vilket kommer bli väldigt snart, för jag måste slänga Celia i säng om inte allt för länge. Imorrn måste vi nämligen upp tidigt eftersom jag börjar jobba 7:00, så det är ju bra om hon kommer i säng i tid ikväll.
Dags att göra kväll
Jag har precis laddat upp lite bilder på bilddagboken -bilderna är från maj och juni, bl.a. från våran tjejkväll + Johan för två veckor sen. Jag kom på att jag har ju inte visat några bilder därifrån än, inte ens en uppdatering om kvällen fick ni. Fy skäms på mig, men ni verkar ju ha överlevt det som tur är.
Jag & Emilie
Johan & Martina
Världens snyggaste
Snygg i mammas klackskor!
Ojsan!
Undrar just om mamma & Eva står ut i kylan och snålblåsten uppe i Digerlemmen ända till imorgon? Det återstår att se.
Helt otroligt
20:15 stoppade jag ner en väldigt trött Celia i sängen och gick in på TV4Anytime för att se det nya avsnittet av "Andar, finns dom?". Lyckades hålla mig vaken under det 40 minuter långa programmet (vilket är ett rent under!) och startade sedan upp "Knutby -Vägen hem" (den där miniserien ni vet) eftersom jag missade det när det gick på tv. Jag tror jag hann se ca 3 minuter innan jag tvärslocknade. Har nåt svagt minne av att jag vaknade till och stängde av datorn nångång och tänkte gå till sängen, men tydligen blev det inget av med mina planer för klockan 04:06 vaknade jag och låg fortfarande i soffan (men datorn hade jag tydligen lyckats stänga av i mitt koma-liknande tillstånd). Då gjorde jag i alla fall slag i saken och la mig i sängen och sen vaknade vi till liv strax innan nio. Med andra ord sov fröken fräken i ca 12,5 timme och jag sov nästan 12 timmar. Det är ju helt otroligt!
Nu känner jag mig i alla fall pigg och glad. Har tänkt ta en svängom med snabeldraken och skurmoppen idag. Och så en sväng på Ica för att hämta ut brorsans studentskylt. Tänka sig, nästa fredag tar min lillebror studenten! Det är ju helt sjukt vad fort tiden går, jag tyckte precis vi lämnade av honom på elevhemmet den där dagen när vi träffade en lustig liten lapp och Olof fick reda på att det bara var tjejer i hans klass (förutom han själv då)! :P haha.
Nej nu ska jag göra nån nytta. Tänkte börja med ett pusskalas!
Och så ett vanligt inlägg
Celia hade busat på som tusan med mamma och mormor ikväll, så det hade inte varit några problem -men det trodde jag inte heller. Det har som aldrig varit nåt problem med Celia och barnvakter, hon är så lättsam min lilla tös! :)
Det blev inte så mycket av med städningen förut idag, plockade ihop alla grejer runt om här och sådär, men jag tog mig aldrig så långt som till dammsugning. Det får bli imorgon efter jobbet kanske, eller så till helgen. Lite grus under fötterna och damm i hörnen har ingen dött av...
Jag har precis duschat och skrubbat mig ren. Kladdade in ansiktet med en av Herbalife's ansiktsmasker, och gud så mjuka kinder jag har nu! Man känner sig verkligen som pånyttfödd =)
Och jag måste säga att Herbalife's schampoo och balsam är jättebra! Förut har jag alltid varit tvungen att tvätta håret i princip varje dag, för att det har blivit så fett och äckligt på en gång. Men nu räcker det med varannan, ibland till och med bara var tredje dag, och det är ju jättebra! :) Det sliter ju så hemskt på håret att tvätta det varje dag.
Nu har jag fått schemat för resten av sommaren också, och det ser riktigt bra ut! I juli har jag 156 timmar och i augusti 130-nånting. Kanon! Känns bra att veta att man får in lite pengar i sommar så man kan hitta på något med Celia. Är jättesugen att fara iväg till nån djurpark! Kanske man ska fara upp till Lycksele och gå på den djurparken och sova på hotell en natt? Det skulle inte vara helt fel :)
Sen är jag sugen på en kryssning också, skulle vilja ha med mig Martina och Emilie en sväng innan jag flyttar! Fast det lär ju bli svårt att tajma in, för jag kommer jobba rätt mycket, och dom helger jag inte har Celia så jobbar jag (nästan alla). Men men. Det löser sig nog! Kanske ska ta och dra med mig Martin nånstans också? Stockholm eller Göteborg kanske? Jag skulle vilja gå på Liseberg och åka Balder!! :D Fast, jag vet inte vad han tycker om karuseller :P haha. Jag får ta reda på det! Eller varför inte en sista-minuten till nåt varmt och skönt ställe? Det skulle vara toppen!! Gud vad jag drömmer mig bort nu... :P haha
Bäst jag slutar skriva nu innan det blivit en hel roman här... Om en halvtimme är det Gordon Ramsay på teven, jag antar att du ska se det Marie? ;)
Tidsfördriv i brist på annat
1. pierca näsan än tungan ? - Näsan om jag blev tvungen
2. Vara seriös än rolig ? - Rolig
3. dricka röd eller grön mjölk ? - Alltid röd
4. brinna upp eller drunkna ? - Dom säger ju att drunkna är det bästa sättet att dö på...
5. umgås med dina fiender eller föreldrar ? Föräldrar
- RANDOM SHIT
1. är du kär i nån ? - Yesbox
2. sol eller måne ? - Jag dras till månen...
3. vinter eller höst ? - Höst
4. vänster eller höger ? - Högerhänt ja, men vad menas här? :P
5. solit eller regn ? - Soligt :)
6. vaniljglass eller chokladglass ? - Choklad is the shit! ;)
- OM DIG :
1. hur mkt är klockan just nu ? - 21:11
2. fullständiga namn ? - Linda Katarina
3. Vart vill du bo ? - Just nu; Florö ;)
4. hur många barn vill du ha ?- 2 eller 3 stycken (alltså 1 eller 2 till)
5. vill du gifta dig ? - Kanske i framtiden, men det är inte riktigt min grej
6. rullar du spagetti eller skär du den ? - Skär den, eftersom jag inte kan rulla den :P
7. har du ätit sushi ? - Aldrig, men skulle gärna smaka
8. lyssnar du på nu ? - Oskyldigt dömd på tvn
9. hur många olika sorters flingor har du i köksskåpet ? - Äter inte flingor
10. humör ? - Rätt positiv
- HAR DU.... DE SENASTE 24 TIMMARNA :
1. kysst någon ? - Nej :(
2. sjungit ? - Mora Träsk förut idag!
3. blivit kramad ? - Celia var go idag
4. känt dig fånig ? - Inte direkt
5. saknat någon ? - Ja
6. dansat galet ? - Jupp, man måste ju underhålla tösen lite ;)
7. klippt håret ? - Nej
8. gråtit ? - Inte idag
9. ljugit ? - Om en vit lögn på jobbet räknas, så ja. Jag lovade att jag skulle följa med till Finland ikväll
10. blivit kysst ? - Nej
- GREJER :
1. har du någonsin blivit jagad av polisen ? - Nänemen
2. har du en hund ? - Nej, och vill inte ha heller
3. sover du helst sj eller med någon ? - Med någon (Martin!)
4. tror du på spöken ? - Ja, har alltid gjort. Morfar spökar ju runt lite här och var ;)
Vår misär
Torsdag den 4e juni
Idag är det jättetrist väder ute, grått och blåsigt. Jag vill ha sommar nu, jag är less på det här vädret. Det var ju så underbart skönt i helgen, kanske lite i överkant för varmt i lördags när det inte var minsta lilla vindpust, men ändå. Hellre för varmt än det här pissvädret, om ni frågar mig.
Ikväll ska jag jobba. Känns lite konstigt att jobba kväll när Celia är här, det hör som inte till vanligheterna om man säger så. Men mamma ska komma hit och vara barnvakt, så det ordnade sig ju utan problem.
Nu blev jag dessutom glatt överraskad! Mamma ringde nämligen och undrade vilken tid jag jobbade nu ikväll, och jag var säker på 16-21, men så kollade jag in på TimePool och ser att det är 16.30-20:30. Skönt! Jag känner mig inte riktigt upplagd för att jobba, så det känns skönt att det bara är 4 timmar :)
Imorgon däremot blir det en lång dag, 7:30-16:30. Det blir alltså en lång dag för Celia på dagis då, och sen en väldigt grinig kväll kan jag gissa på. Det brukar bli så efter långa dagar på dagis. Men vi får väl hitta på nåt roligt så hon glömmer bort att hon är trött! Har jag tur är det soligt och fint så vi kan gå ner till parken och leka efter middagen, det vore helt perfekt!
Jag är dessutom väldans nyfiken på mitt schema för resten av sommaren, så jag hoppas att jag får det snart. Jag vill ju försöka tajma in en liten Norge-tripp nå tag i juli så jag får se Florö i sommarskrud. Så antagligen måste jag försöka byta lite turer med folk för att få till en vecka ledigt. Men det lär nog ordna sig, tror ni inte?
Trots allt verkar vi ju ha lite flax, jag och Martin, för trots att vi har det väldigt fullt upp båda två så lyckas vi hitta små, små kryphål i våra fullmatade scheman där vi kan träffas. Jag hade verkligen ställt in på mig att inte kunna träffa honom förrän i september när det är dags att flytta, men så dök han upp här i helgen i alla fall -mot alla odds skulle man kunna säga. Så nu tänker jag också trotsa oddsen och ta mig dit i sommar, så det så.
Nej vet ni vad, här måste städas. Ni skulle bara veta hur det ser ut här....
Goodnight sweethearts
Jag övervann (disk)berget
...men liks förbannat har jag fått till mer disk redan,
att det aldrig tar slut?!
Som sagt, ny dag och nya tag
I alla fall, idag har jag mycket att göra känns det som. Jag har redan slutfört punkt nr. 1 på listan, som var att ringa till barnmorskan och förnya receptet på p-pillren. Men då återstår det en hel massa punkter i alla fall;
* Fara på Hammarn och sätta in Herbalife-pengarna på banken
* En sväng hem till Sandra och hämta en grej (?)
* Lägga en ny Herbalife-order
* Starta upp en ny kund
* Fila på Shamanism-arbetet (och ja Olof, vi har en shaman här i bispan)
* Diska (jag har ett helt berg som väntar på mig...)
* Städa
Kanske dags att sätta fart, eller vad säger ni? Celia är på dagis till 15:00, och det vore ju suveränt om jag hann med allt innan dess!
Framtiden är på väg
Men angående drömmen och mitt uppsatta mål så känns det faktiskt bra. Det flyter på, det går framåt och jag kan faktiskt se mig själv arbeta med det resten av livet. Just det, jag pratar om Herbalife. Det går framåt. Förrådet sinar hela tiden, kunderna är nöjda och får bra resultat och det i sin tur generera nya kunder. Snart börjar det bli dags att fundera på att arbeta mer målinriktat mot Supervisor och egna distributörer och hela grejen. Det känns så jävla underbart -jag kan verkligen lyckas med det här!
Jag känner mig ovanligt glad och positiv idag. Jag tror jag fick lite ny energi när Martin var här i helgen, det behövde jag verkligen :) Lite kärlek utan 100 mils avstånd gjorde susen! Jag har till och med fått en egen tid till redovisningen av Shamanism-arbetet nu på tisdag, så jag har chansen på ett bra betyg där också. Det känns jättebra!! Jag funderar på att prata med en på jobbet, för vi har ju en shaman där. Skulle vara kul att få med en liten intervju i redovisningen, det blir ju kanske en liten guldkant på arbetet då ;)
Nu ska jag gå och lägga mig. Det känns som att jag kommer kunna somna tidigare idag än igår då jag låg vaken i alldeles för många timmar... Jag ska börja läsa en ny bok också, "Äcklig" av Constance Briscoe. Godnatt på er, imorgon är det en ny dag och nya tag som gäller! :)
Right this second
Russin och Tombliboerna på barnkanalen
-då är kvällen räddad!
Mors dag-present
Japanese fashion
Måste ju visa er tröjorna jag fick av Martin också. Dom är köpta i Japan när han var där. Han lyckades till och med pricka in rätt storlek! haha. Jag älskar båda tröjorna, dom sitter perfekt. Och den mintgröna (?) med solbrillorna på har en så himla söt knytning bak på ryggen!
Till den svarta tröjan hade han köpt en, jag vet inte riktigt vad jag ska kalla den.. Det är inte direkt en kofta, men den är supermysig. Den har som inga ärmar överhuvudtaget utan bara ett band som går runt nacken (som halterneck) och så är övre halvan av ryggen helt bar. Jag fick inte till nån riktigt bra bild på den, men den är snygg. Grå på ena sidan och svart/silver randig på den andra.
Som ett öppet sår
I lördags morse/gryning/natt kom Martin och överraskade mig. Idag åkte han tillbaka till Florö igen... jag skulle gärna uppdatera er om hur helgen varit, men det är verkligen som ett öppet sår. Jag kan knappt tänka på att han inte kommer ligga i samma säng som mig inatt utan att tårarna börjar rinna.
Och inte blev det bättre av att det blev 3 st avsked idag... Först går han ut genom dörren efter ett plågsamt hejdå. När jag ser honom försvinna bortåt så kommer tårarna. Det går kanske 1-2 minuter så kommer han tillbaka, då hade han glömt bilnycklarna. Efter ännu en hejdå-kyss och kram så går han ut genom dörren och det kändes som att hela jag skulle
ramla ihop på golvet i kramper. Det går ca 1-2 minuter igen, och så är han tillbaka innanför dörren. Denna gången hade han glömt solglasögonen. Jag verkligen hatar att säga hejdå, och idag blev jag tvungen att göra det tre gånger. Det var riktigt plågsamt...
Och med tanke på att Celia var här så kunde jag inte direkt bryta ihop, lägga mig på soffan och gråta i flera timmar som sist. Det slutade med att jag fort som attan samlade ihop lite grejer, fixade lite vattenmelon och en vattenflaska och tog med mig Celia ner på jobbet för att lämna av lite Herbalife-produkter och sedan vidare mot lekparken. Allt för att rikta tankarna åt något annat håll.
Nu ska jag snart lägga mig i sängen, ensam. JAG VILL INTE. I helgen har jag sovit bra, de få gångerna jag har vaknat av ryggvärk så har jag bara vänt mig om och där har han legat. Jag kunde sträcka ut min hand och röra vid honom, jag kunde se på honom när han sov och krypa närmare intill.. Inatt när jag vaknar kommer jag att vara ensam, och med all säkerhet kommer jag sova riktigt dåligt också.
Det ska börjas i tid
"Kan själv!"
kunde ta på sig pyjamasen själv,
och jaa... vem var jag att tvivla på det?