Ett samtal från Malmö

När jag kom ut ur duschen hade jag ett missat samtal från ett nummer jag inte kände igen, när jag kollade upp det här numret så kommer det från Företagshälsovården Gustav Adolf i Malmö (?!). Vad kan dom vilja mig kl. 20:30 en torsdag kväll? Det är för mig helt obegripligt.

Det skulle vara kul om dom ringer upp mig igen imorgon, bara för att jag är så nyfiken på vad dom vill mig. Tänk om dom ringer och säger "Hej, är det Linda jag talar med? Bra! Var det du som ville ha en gratis bröstförstoring?". Då skulle jag seriöst dansa av lycka på glasbordet i köket.

Shake-party eller relaxtimme?

Jag längtar tills ikväll när jag ska duscha, då ska jag prova Herbalife's schampoo, balsam och den fuktighetsgivande ansiktsmasken. Dom luktar underbart gott, och förhoppningsvis funkar dom lika bra som dom luktar gott.

Är det f'resten någon som skulle vara intresserad
av att ordna ett shake-party eller en relaxtimme?

Shake-party kan vara en bra idé för dig som är intresserad av att prova Herbalife's näringsprodukter, men vill ha mer information och lite smakprover. Du bjuder då in några vänner hem till dig, och resten fixar jag. Du och dina vänner får njuta av en god kväll utan något som helst köptvång. Det sker överhuvudtaget ingen försäljning under kvällen.

En relaxtimme innebär att du bjuder hem några vänner för att prova på Herbalife's hudvårdsprodukter. Jag kommer även då hem till dig och informerar lite om de olika produkterna och ni får prova på olika krämer, rengöringsprodukter och ansiktsmask. Det blir en avslappnad träff där ni tar hand om er själva och kan koppla av en stund. Det sker inte någon försäljning under relaxtimmen, och det är absolut inget köpstvång.

Låter det intressant? Hör gärna av dig via min mail ([email protected]) eller här på bloggen.



Vad less jag blir!

Tänk att jag ska ha så lätt för att bli förkyld? Det är ju inte klokt. Jag känner mig lite som en klimakterie-kossa, för jag tror det är så här det känns att vara i övergångsåldern. Jag tror verkligen det. Från att ha en normal temperatur och trivas rätt bra med tillvaron så säger det bara pang! och så får jag en febertopp och svettas som en gris. Och jag är bara 21 år gammal... hemska tanke, tänk om jag ska ha det så här i 25-30 år?

Jag är i alla fall bilägare nu, fick hem pappren idag, och imorgon ska pymen besiktas. Så imorgon eftermiddag nå tag så ska jag inviga vrålåket och njuta av vinden i håret! Eller nåt i den stilen. Om jag sätter på fläkten på högsta snurr och riktar utblåsgrejerna mot mig så kan jag ju i alla fall inbilla mig att det är en cab jag kör, eller hur? :)

It's been a long day

Herregud vilken lång dag! Jag har varit vaken sen strax innan 09:00 imorse, och lämpligt nog förkyld. Härligt härligt, tycker ni inte? Jag har feber och är som en ångkokare, Ipren biter som vanligt inte på mig så jag har inte lyckats ha en normal temp på hela dagen. Suck säger jag bara.

Jag har i alla fall ringt runt på lite olika ställen idag och fixat och donat. Jag har försökt plugga lite, men de här sista två uppgifterna är verkligen kniviga. Jag skulle verkligen behöva en grupp att göra dom här gruppuppgifterna med, för det är stora, omfattande uppgifter som jag blir galen på.

Jag har blivit tvungen att ta en tupplur två gånger idag för att orka med, det är ju helt sjukt. Imorgon ska jag jobba 7:30-12:30, och jag har inga planer på att sjukanmäla mig, verkligen inte! Har jag feber imorgon så ska jag banne mig ta mig igenom dagen i alla fall, så enkelt är det.

Jag skulle egentligen ha gått på det där "Bemötande inom äldrevården" idag, men jag bestämde mig för att gå på det imorgon istället när jag jobbar. Jag tyckte det var bättre att stanna hemma och försöka krya på mig lite idag istället för att gå ut i blåsvädret. Så imorrn efter jag slutat jobba tänker jag sätta mig i personalrummet, äta lunch och sen lägga mig i solariet (såvida jag inte har feber, för då kommer jag inte stå ut!!) eftersom det där bemötade-grejset börjar 13.30.

Nej nu ska jag kika lite mer på Martin i cam innan det är dags att krypa ner i sängen. Sov gott!

Plocka fram din mobil!

1. Ta fram din mobil.
2. Bläddra igenom din inkorg.
3. Stanna när du räknat till tio och skriv första meningen i sms:et.
4. Gör likadant på varje fråga.

1. Vad skulle du säga om din pojkvän var otrogen mot dig?
=)
2. Vad säger du alltid till din bästa kompis?
Haha, dakar liten!
3. Vad är de första du säger när en kompis blir påkörd av en buss?
Eg e på jobb
4. Vilket sms blev du mest berörd av?
Korsett?
5. Vad säger din mamma innan du går och lägger dig?
Det är nog öppet överallt tills klockan 15
6. Vad skulle du skrika om du vann en miljon kronor?
Så du har fått bestefaren din sin?
7. Vilka ord skulle du säga till gud om du trodde på honom?
Jobb nu
8. Vad vill du höra mest av allt?
Jamen eg syns de va en go grunn!
9. Vad skulle du säga om du fick MVG i allt?
Katten?
10. Din romantiska replik?
Vill du inte jobba åt mig imorgon?
11. Vad skulle du säga om du blev bestulen?
Hi horny, how U doing?

Ronny!!

Klart som tusan jag minns dig! Haha, jag har funderat på vad det blev av dig måååånga gånger! Om du har lust får du gärna adda mig på msn ([email protected]), det skulle vara jättekul att få prata lite skit med dig igen :)


Och Mia... jag förstår att det måste ha varit jobbigt att växa upp utan din mamma, men samtidigt så (om jag förstått det hela rätt) så har ni ju i alla fall en bra relation till varandra. Det är det jag kommer se som det absolut viktigaste om det nu funkar för mig och Martin borta i Norge. Att jag har en bra relation till Celia, och att hon verkligen känner att jag är hennes mamma och älskar henne trots avståndet och att vi inte kommer kunna träffas varje dag, året runt -det kommer vara det viktigaste för mig. Känner jag att det går "åt fel håll" så kommer jag självklart välja Celia före Martin, det är ingen tvekan om saken, för i slutänden är ju ändå Celia den som jag absolut inte kan leva utan.

Och Marie, självklart kommer jag att fortsätta blogga efter att jag flyttat! Det är ju rätt trevligt här i bloggträsket måste jag säga! :)

Förvånad, men glad

Ni har förvånat mig allihopa! När jag publicerade inlägget om att flytta till Norge så trodde jag verkligen att jag skulle bli påhoppad från höger och vänster, speciellt av er andra mammor. Men ni har verkligen överaskat mig på ett positivt sätt, och det gör mig så glad! Tack för alla fina kommentarer, det känns bra att veta att jag inte blir sedd som världens dåligaste mamma (fast jag kan inte direkt påstå att jag är världens bästa mamma som flyttar heller).

Idag ska jag fortsätta att ringa runt och säga upp lägenhet, bredband, el osv. Jag har det jag gör om jag säger så. Och är det någon som vet hur jag går tillväga för att göra en adressändring till Norge? Det måste jag forska vidare i.

Det känns ganska pirrigt allt det här, när jag tänker på det. Att flytta 100 mil bort, till ett ställe där jag i princip bara känner en person... det känns nervöst! Men samtidigt väldigt spännande, jag har chansen att starta om på ny kula nästan helt och hållet. Nu har även tankar kring hans familj och vänner börjat dyka upp... vad kommer dom att säga om att jag flyttat ifrån Celia? Vad tycker dom om det? Kommer jag att bli accepterad för det? Mycket tankar som snurrar i mitt lilla huvud just nu...

Allt som allt känns det i alla fall bra, och det är ju huvudsaken. Sen hur det kommer att kännas när flyttlasset rullar iväg och jag har sagt hejdå till Celia... usch, det vill jag inte tänka på. Men jag hoppas att det kommer att gå bra, det gör jag verkligen. Fast egentligen är ju allt det här väldigt osäkert, dels vet jag inte om jag ens klarar mer än några veckor utan Celia, dels vet jag inte hur Celia kommer reagera (ser jag att hon mår riktigt dåligt så flyttar jag tillbaka direkt!) och dels så vet jag inte riktigt hur det kommer att fungera mellan mig och Martin.
Jag menar, vi har aldrig träffats och varit tillsammans mer än 5-6 dagar i sträck. Vi har som aldrig haft möjligheten till det, beroende på hans jobb och att jag haft Celia varannan vecka. Allt har ju känts mer än bra dom gångerna vi har träffats, men man har ju aldrig riktigt hunnit in i vardagen och sett varandras dåliga sidor.. eller vad man ska säga. Vi har ju alltid varit i vår lilla nyförälskade bubbla, och jag antar att det kommer att vara så dom första veckorna också. Men sen då? När vardagen knackar på och jag blir trött och grinig, har pms eller ryggvärk? När Martin kommer hem efter en 12-timmars dag på jobbet och bara vill sova, är trött, grinig och hungrig.. hur kommer det bli då? Det är så himla svårt att veta.

Jag vet i alla fall en sak, och det är att jag är modigare än jag någonsin varit förut. Att flytta så långt bort, det hade jag aldrig vågat för 2 år sen. Jag har gjort framsteg, blivit mer framåt och utåtriktad. Det känns så jävla bra! Jag börjar komma ut ur min lilla isolerade glasbubbla :P

Nu ska jag ta och fixa i ordning lite frukost innan jag börjar ringa runt till diverse olika instanser. Jag ska även plugga idag... bara 2 uppgifter kvar i vårdpedagogiken nu! :)

Bilder på fisrumpan

Nu var det ett tag sen ni fick se nya bilder på Celia, så här kommer det 4 stycken tagna nu ikväll när jag var "barnvakt". Fast, barnvakt låter dumt. Men i alla fall, Anders skulle iväg på brandstationen och göra något så då fick jag pussa lite på lilltjejen min under tiden. Så mysigt :)

   

   


Visst har hon blivit stor? Och en riktig liten modell är hon! På den andra bilden så var det en pussmun som gällde, fast då var jag inte nog snabb för att få med den riktigt, och den 3e bilden.. är det inte en modell-pose så säg? ;) Mammas älskade lilla tjej!

Svar till Anonym

Det är lite svårt att förklara varför inte något av alternativen du nämnet är möjliga, för om det varit möjligt så hade vi självklart valt det alternativet istället. Både jag och Martin vill Celias bästa, vi vill båda ha en bra relation till henne och hon kommer att vara en av de största "bitarna" i vårt liv. 

Angående att flytta till Östersund/Sollefteå/Sundsvall så är det inte möjligt på grund av Martins jobb. Han har ett bra jobb i familjeföretaget där hemma i Florö, och ett anställningsavtal han inte kan "bryta". Och om jag varit Martin hade inte jag velat flytta med tanke på hur hans jobbsituation ser ut idag, och hur den kan komma att se ut om några år. Att flytta hit till någon av ovannämnda städer kan inte på långa vägar ge honom samma chanser som han har där hemma. Jag vill inte gå in närmare på det, men i korta drag så är det så det ser ut.


Tack Eva & Sandra för de värmande kommentarerna... skönt att veta att någon i alla fall vill förstå och stötta en, även om hela idén med en Norge-flytt säkert låter helt absurd (det gör den även för mig ibland) :)


Då var det dags; Bomben släpps!

Nu mina kära vänner och trogna läsare så ska jag avslöja min lilla hemlighet.

Som ni vet så har jag träffat en kille från Norge, Martin. Han bor 100 mil härifrån, och vi har för ett par månader sedan nått till en punkt där distansen höll på att ta kål på oss. Alltså ställdes vi inför ett val; att göra slut på det hela eller ta nästa steg. Eftersom ingen av oss ville att det skulle ta slut så har vi nu valt att flytta ihop. I september flyttar jag till Florö, Norge.

Det som gjort det hela så svårt när det gällde det här beslutet, det är Celia och hur det kommer att bli för henne. Celia kommer nämligen inte att flytta med mig, även fast det är det jag allra helst vill. Antagligen så är det här det svåraste beslutet jag någonsin kommer att fatta i hela mitt liv, men nu är det gjort. Mitt hjärta blöder när jag tänker på att jag inte kommer få träffa henne så ofta som jag är van vid, och jag vet inte ens om jag kommer att klara mer än några veckor eller ett par månader där borta utan henne. Men någonstans inom mig så känner jag att det här är rätt beslut... sen får vi se hur det fungerar. Kanske fungerar det bra för både Celia och mig, eller så kanske det inte gör det. Det kan ingen veta i förväg, och därför tänker jag ge kärleken en chans.

Jag älskar min dotter, även om det för många av er kanske verkar som att jag inte gör det. Men det gör jag. Hon är min fisrumpa, mitt hjärta. Ni kanske tänker att jag är naiv och lever i en drömvärld där man kan flytta vind för våg så fort man blir kär, bara lämna det befintliga vardagliga livet för lite skoj och äventyr. Det gör jag inte. Inte alls.

Jag är medveten om att jag kommer få många negativa kommentarer, konstiga blickar och en stämpel i pannan som "hon som inte älskar sin dotter nog mycket för att stanna". Men försök förstå innan ni dömer mig... Jag har haft en hemlig blogg nu den senaste tiden, där jag skrivit av mig lite ibland. Innan ni dömer mig, snälla läs den. Det är inte många inlägg, men ack så betydelsefulla. Kanske kan ni få en liten förståelse för hur jag tänkt och resonerat när jag tagit det här beslutet. Bloggen hittar ni här.

Ni får självklart säga vad ni tycker och tänker om det hela, och ställa frågor om ni har några, men läs gärna den andra bloggen först innan ni dömer mig allt för hårt.

Tonight we're gonna rock the town



Nu bär det snart av till stan och mina två donnor.
Hoppas ni får en bra helg allihop! :)

Lördag 23/5

Om lite drygt en timme går bussen in till stan, innan dess ska jag diska och vattna blommorna har jag tänkt mig. Det vore ju lite trist att komma hem till ett diskberg.

Sitter just nu och lyssnar på norsk radio. Får se om jag hinner se ännu ett avsnitt av norska Puls innan bussen går, det skulle sitta fint. Man måste ju öva upp sina norska kunskaper ;)

Och ikväll är det Robinson, fast det missar jag idag. Hoppas jag kommer ihåg att kolla på reprisen imorgon! Det verkar ju bli dramatiskt med tanke på Jarmo och hans blödande skalle som man fått se i trailern. Jag tycker att Jarmo är cool! haha. Det är verkligen min idol i Robinson 2009. Jag höll på att skratta ihjäl mig för ett par, tre veckor sen när han låg i sanden och lurpassade på nåt äckligt kryp som kröp runt där... xD haha. Han är bara för häftig, och han förtjänar verkligen att vinna, för jag tror han är den enda som verkligen skulle klara sig på en öde ö. Men det skulle inte förvåna mig om hon den blonda vinner, är det Ellinor hon heter? Jag hoppas verkligen inte att hon vinner.

Nej nu ska jag ta tag i disken och blommorna så jag inte "råkar" få för lite tid till att göra det... :P

Checklista till mig själv

Eftersom att jag varit lat nu på eftermiddan/kvällen så har jag inte orkat packa ner en endast pinal som ska med till stan imorgon. Därför har jag tänkt skriva en liten checklista till mig själv nu, så jag inte glömmer något imorgon.

Partaj-kläderna [ x ]
Smink  [ x ]
Duschgrejer   [ x ]
Hudvårdsgrejerna  [ x ]
Pottapillren   [ x ]
Brännvine' ?  [ - ]
Mobilladdare  [ x ]
Kamera + batterier  [ x ]
Herbalife   [ x ]


och innan jag åker så måste jag vattna blomstren runtom i lägenheten. EJ ATT FÖRGLÖMMA!

Blå/grön eller svart?

Jag hade lite att göra nu så jag tänkte att jag skulle testa två olika ögon make-up's. Jag har aldrig riktigt tyckt att jag passar med svart eyeliner, men nu har jag funderat lite i banorna att det kanske vore snyggt om jag hade ett par lösögonfransar? Eftersom att jag har väldigt få och korta ögonfransar själv (som ni kan se på bilden där jag blundar). Det ser mest bara ut som svart kladd när jag har ögonen öppna, eftersom att inte fransarna "sticker ut" eller vad man ska säga.

Aja. Testade i alla fall en blå/grön eyeliner också som jag köpte för evigheter sen men aldrig ens har testat. Kanske är det lite roligare att ha färg runt ögonen? Jag vet inte jag. Vad tycker ni? Vad passar jag bäst i?






Och jag blir galen på mitt högra ögonbryn.. det går banne mig inte att få nån form på det! Det ser bara konstigt ut, eftersom att jag har mycket "ögonbrynshår" (heter det så? :P) mot näsan till, men sen blir det bara mindre och mindre och i mitten av ögonbrynet har jag bara några enstaka strån. Mycket konstigt.


Kvävd till döds -2 gånger!

Alltså, ibland blir man verkligen mörkrädd när man läser tidningen. Det här fick mig att börja må riktigt, riktigt dåligt. Det är så sjukt så jag vill bara gå till toaletten och kräkas... fy fan :/ Läs artikeln om mamman som kvävde sin son till döds, 2 gånger, här.

Ingen rubrik

Jag känner mig ganska tom på ord ikväll, men jag måste ju få skryta lite. Nu har jag nästan lyckats tagit mig igenom alla uppgifterna i Vårdpedagogiken. Hur jag har lyckats har jag ingen aning om, men nu har jag bara 2,5 uppgift kvar. Rollspelen tänker jag skita i, dels för att alla andra redovisade dom i förra veckan och dels för att jag verkligen inte har någon lust med den skiten. Jag har istället lagt ner lite extra energi på dom skriftliga uppgifterna och hoppas på att det kanske räcker till ett G i alla fall, trots att jag struntar i dom andra uppgifterna. Och jag som trodde att jag var ett MVG-barn.. :P haha.

På torsdag är det sista lektionstillfället på utbildningen i alla fall, och det känns jävligt skönt! Då ska redovisningsarbetet i Alternativ Medicin redovisas, och det tror jag faktiskt kommer att gå bra. Det är ju i alla fall något jag är intresserad av, och det gör ju det hela mycket lättare. Enda kruxet är väl att jag inte börjat riktigt med det än, men det behöver jag inte ha något skriftligt på överhuvudtaget så det är som inte riktigt samma press känns det som.

Och sen gott folk, sen är jag klar med utbildningen! Och då ska jag knacka på dörren hos vår käre chef nere på nipis och kräva högre lön. Inte för att jag tror att skillnaden mellan vårdbiträdets och uskans timlön är så himla stor, men några kronor extra blir det ju i alla fall :)

Winnerbäck, Tvivel






Du är fri och tar allting för givet, du kan skratta åt livet
Du lever för stunden, precis som jag
Det är nudlar och lånade pengar, du har grå efterslängar
men lyckan i grunden, precis som jag
Vi är som personifierade tvåtusental
i ett virrvarr av chanser och val
Ont om rutiner, gott om dåliga vanor, gott om kitchiga planer
Jag lever för kicken, precis som du
Jag blir oinspirerad och ledsen av kraven och stressen
Jag har frihet i blicken, precis som du
Här står livet i farstun, så nära inpå
men det är nåt som gnager ändå


Det kallas tvivel, det där som stör
Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör
och jag ser hur du tänker på nåt
hur du längtar dig bort
som en fågel i bur
En obehaglig distans
en konstig känsla nånstans
Det känns tomt - eller hur?


Som ett kliande, svidande skavsår är den tomhet som kvarstår
när du somnar om natten, precis som jag
utan mening på jakt efter ruset, genom dunket och bruset
Du lever för skratten, precis som jag
Vi är som flugor i smöret på nån annans kalas
Vi proppar i oss och vi vaknar som as
Här ligger ångest och prylar i drivor, jag unnar mig skivor
Dom hjälper mot ledan, precis som du
Jag har tid, jag har lediga dagar, där jag sitter och klagar
och längtar till fredan, precis som du
Kan du höra hur det låter i ditt vilsna skratt?
Kan du känna hur det gnager i natt?

Det kallas tvivel, det där som stör
Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör
och jag ser hur du tänker på nåt
hur du längtar dig bort
som en fågel i bur
En obehaglig distans
en konstig känsla nånstans
Det känns tomt - eller hur?


Här står livet i farstun, så nära inpå
men det är nåt som gnager ändå

Det kallas tvivel, det där som stör
Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör
och jag ser hur du tänker på nåt
hur du längtar dig bort
som en fågel i bur
En obehaglig distans
en konstig känsla nånstans
Det känns tomt - eller hur?

Sista dagen med fisrumpan

Om ett par timmar är min vecka slut, då ska Celia tillbaka till Anders. Den här veckan har bara rusat förbi! Men det är skönt på sätt och vis också, för när tiden känns stå stilla blir man bara less och irriterad.

Ser i alla fall fram emot helgen, det ska bli så otroligt kul att få komma ut lite :) Först ska vi käka tacos hemma hos Martina, sen ska vi dra vidare hem till Emilie och köra lite Singstar och dricka gott och sen blir det kanske krogen. Det beror på om vi kommer in eller inte, det är 23 år på G3 på lördag nämligen. Den som lever får se! Vi kommer i alla fall att ha jäkligt kul oavsett, det är jag säker på! :)

Jag ska i alla fall jobba imorgon, skönt det. Jag fick lite småpanik och ångest över att jag var tvungen att sjukanmäla mig i tisdag, jag behöver ju timmarna. Men nu är jag back on track and ready to rock! Jag ska även lägga mig och pressa lite i solariet imorgon efter jobbet, kanske kanske kan jag få liiiite färg inför lördagens utgång :)

Sen hoppas jag att dom har kvar skorna jag såg på Din Sko när jag var i stan förra veckan. Det kom lite annat i vägen just när jag var inne där och kikade runt, så det blev aldrig av att jag köpte dom. Men, jag behöver desperat ett par snygga party-boots, och dom var perfekta! Så, jag hoppas dom finns kvar. Kika här så får ni se dom!

Nu ska jag plugga lite innan Celia vaknar igen. Fast hon lär nog sova 2 timmar till ungefär, så jag har tid på mig. Hon är bra på att sova min jänta :P

Goodnight sweethearts

Så var den här dagen till ända också. Det har varit en helt okej dag, trots Tele2 tjafs och allt regn. Vi var ner till mamma och åt middag, vi fick köttfärstårta, potatis och sås. För er som undrar så är köttfärstårta samma sak som en köttfärslimpa, fast i en pajform :P haha. Gott var det i alla fall. Celia åt så jag trodde hon skulle spricka. Och så glass på det. Och såklart 250 ml välling nu innan sänggåendet. Det är inte klokt hur mycket mat som får plats i den där lilla, lilla magen!

Jag har även lagt en ny Herbalife-order idag, eftersom skåpet återigen börjar eka tomt. Så i mitten på nästa vecka nån gång så kommer skåpet att fyllas på igen, så då kan jag känna mig lugn. Man vill ju som gärna ha produkter hemma ifall någon skulle bli intresserad och vill börja.
Jag har även beställt hem Herbalife´s schampo, balsam och fuktgivande ansiktsmask så jag ska testa dom produkterna också. Få se om jag kan få bukt med min hy med hjälp av ansiktsmasken, det har ju blivit betydligt bättre med hjälp av hudvårdsprodukterna i serien Nourifusion, så nu får vi se om det kanske blir ändå bättre nu :)

Nehej ni. Nu ska jag ta och säga godnatt till Martin och sen krypa ner i sängen. Jag börjar känna mig lite mosig... Och, inte att förglömma, jag måste ringa på jobbet innan 14:00 imorgon och säga att jag kommer på fredag. Någon vänlig själ där ute -påminn mig om det imorgon!





Jag fick en rätt bra deal ändå

Nu har jag tjafsat lite med nån ung kille som arbetar i Tele2's kundtjänst. Han sa att det var helt riktigt att dom hade ett avtal med Telia -men det fungerade inte alls så som jag fick det förklarat för mig när försäljarn var här!
Det funkar tydligen så att jag ska skicka in fakturan som jag fått från Telia, där summan för straffavgiften står, och sen läggs det i en "ring pott". Alltså, dom pengarna dras av från mina fakturor tills dess att jag "fått tillbaka" dom här nästan 700 kronorna.

Men jag sa som det var även till den här killen, att jag har urusel ekonomi och inte har råd med en sån här hög avgift som jag fått, och att jag inte skulle ha bytt om inte den där försäljarn sagt att det inte skulle bli någon straffavgift överhuvudtaget. Så, han fixade en bra deal till mig. När jag får den första fakturan så dras det av 200:- på den på en gång, och sedan dras resterande 474:- av allt eftersom tiden går. Så alltså kan jag använda hemtelefonen utav bara tusan nu, för jag ringer gratis kan man säga. Eller ja, inte riktigt, men ni förstår hur jag menar. Jag kan till och med kosta på mig ett eller flera samtal till en viss norsk ;) För 200:- på en månad kommer jag aldrig upp i, no way in hell. Jag använder ju som aldrig hemtelefonen, utan tog den bara för att slippa en avgift på nästan 1700:- för att koppla in bredbandet.

I samma veva tog jag och sa upp det här Tele2 abonemanget också, så fr.o.m 1a september har jag ingen hemtelefon. Det är väl det enda bra med allt det här, att det inte var nån bindningstid på abonemanget, utan endast 3 månaders uppsägningstid. Det passar mig utmärkt :)


Telefontjafs på G

För några veckor sen var det hit en snubbe från Tele2 och ville att man skulle byta telefonabonnemang. Jag kollade igenom hans papper och jämförde med det avtalet jag hade med Telia och insåg att med Tele2 skulle jag få en lägre månadskostnad. MEN jag hade ju bindningstid hos Telia, vilket jag sa till den här snubben. Och jag sa att jag inte tänker byta för jag har inte råd med nån sån där straff-avgift som man brukar få om man byter abonemang innan avtalstiden gått ut. Då propsade han på att dom hade ett avtal med Telia, så jag skulle INTE behöva betala nån straffavgift. "Det garanterar jag". Så, det är klart att jag bytte. Vem vill inte spara några kronor extra varje månad, liksom.

Men, nu har jag fått en faktura från Telia där jag måste betala en rätt hög straffavgift för att jag brutit avtalet i förtid. Samtidigt har jag fått ett gulligt litet brev från Tele2 där dom tackar för att jag valt deras telefonbolag bla bla bla.

Så, nu ska jag ringa och bråka på Tele2. Dom ska banne mig reda upp den här skiten, och det på en gång. Den där sliskiga försäljaren satt här och ljög mig rakt upp i ansiktet, och det vägrar jag att tolera. Dom ska banne mig få punga ut med den här summan för att betala straffavgiften, eller så avsluta Tele2 abonemanget PÅ EN GÅNG utan uppsägningstid, och fixa tillbaka så jag får fortsätta på samma Telia abonemang som innan.

Försäljare är verkligen ett släkte för sig, och det är otroligt vad dom verkar kunna göra bara för att få sälja ett abonnemang och få lite extra provision! När han satt här så berättade jag vilken situation jag sitter i, att jag har väldigt dålig ekonomi och absolut inte har råd att betala några extra-utgifter såsom straffavgifter. Och liksförbannt så sitter han där och blåljuger och garanterar att dom har ett avtal med Telia bla bla bla. Jag blir så jävla förbannad!

Snart är det dags

att avslöja vad det är som har varit så hemligt.


Planernar går framåt. Nu är allt klart, nästan. Så, snart släpps bomben! Många tror att dom vet vad det hela handlar om, och till viss del har dom rätt. Men det finns ju en hake på det hela, och det är den haken jag tror att många kommer att hänga upp sig på. Men, kanske blir jag överraskad. Kanske kan folk tänka lite utanför ramarna och inte döma mig allt för hårt på en gång. Fast det är nog mest önsketänkande, och jag är beredd på att få en dålig stämpel i pannan.



Rygghelvetet har återigen tagit semester

Som jag (tror jag) skrev igår så hade jag ont i ryggen. En sån där konstig, molande värk som bara ligger och gnager i ryggslutet och gör att jag inte kan sitta, ligga eller stå stilla. Den hänger med mig även idag, fast idag är det snäppet värre. Blev tvungen att ringa och sjukanmäla mig imorse, för att jobba med den värken är inte precis det smartaste draget. Jag skulle säkert klara av det om jag bara bet ihop, men hur bra är det för ryggen att pressa den till bristningsgränsen? Och hur ont skulle jag inte ha ikväll i så fall? Nej fy fan för min rygg, ibland tycker jag verkligen inte om den. Tänk om man kunde trolla bort skoliosen och rotationen i ryggslutet? Vad underbart härligt det skulle vara!

Jag ska i alla fall upp på hammarn idag, lovade mormor igår att jag skulle skjutsa upp henne så det ska jag göra vid 13-tiden. Ska preparera mig med lite Ibumetin innan så går det nog bra. Mamma ska också följa med, så det lutar mot att hon får köra eftersom jag antagligen kommer att vilja vrida och vända mig konstant för att slippa "tröttheten" i ryggen. Det är ganska konstigt, för det gör egentligen inte ont på ett sånt sätt som man förknippar med smärta. Det är svårt att förklara, men det känns liksom som att ryggen "sover", att slutet av ryggen inte finns utan har tagit semester och lämnat resten av kroppen till att klara sig bäst den vill, där det enda som håller ihop bröstkorgen och höften är vener och nervtrådar som dinglar fritt och försöker upprätthålla en balans.. Det låter säkert jättekonstigt, men det är så det känns. Det är en konstig värk/trötthet som bor i min rygg.

Jag har sån otrolig lust att sola solarium också, för värme brukar hjälpa litegrann när jag har ont. Men det är ju bara det problemet att jag inte kan ligga still, så det är uteslutet redan nu. Och dessutom skulle det kännas rätt dumt att komma ner på jobbet och sola när man har sjukanmält sig. Speciellt när man ser helt och hållet frisk ut, det syns knappt på mig att jag har ont i ryggen. Jag haltar inte fram pga smära, jag stönar inte av smärta när jag går, jag har inga problem att resa mig upp eller sätta mig ner. Det syns liksom ingenting utanpå, förutom att jag konstant går och masserar ryggslutet på mig själv, och det faktum att jag har svårt för att vara still någon längre stund.

Nej, nu har jag klagat färdigt för idag. Måste röra på mig lite känns det som. Hoppas verkligen inte värken håller i sig så länge, för jag vill inte behöva sjukskriva mig på fredag också!! :(

Ni bara måste läsa det här!


Haha, jag läste nyss vad min käre bror skrivit i sin blogg om Kristi-flygar-dan.
Haha. Jag kan riktigt se Jesus skutta runt och trolla med nåt trollspö så
 att alla goda kristna blev frälsta... HAHA! Så som sagt, kika in
här och läs
om min brors väldigt kloka och filosofiska ord! :)

Sänder en tanke och tänder ett ljus

...för världens bästa farmor ikväll. Om hon fortfarande funnits med oss så skulle hon ha fyllt 84 år idag. Du är saknad, kammon. Du och dina pannkakor =')



                                     

Jag tror jag dör

Idag har min rygg en dålig dag. Ack så besvärlig den är. Den är trött och molvärker lite sådär som den gör ibland. Det gör att jag inte har ro att sitta eller stå still längre stunder, jag måste vara i rörelse. Det är så irriterande så ni anar inte. Jag önskar verkligen att min rygg inte var vriden och sned och konstig. Jäkla skolios!

Annars då? Har precis lagt Celia, hon var supertrött efter den här låååånga dagen på dagis. 10 timmar är verkligen mycket för en liten Celia, men jag måste ju jobba så vad har man för val? Tur att jag inte har så många turer som är till 16:30 i alla fall. Oftast slutar jag ju 12:30 eller 15:00.
Imorrn däremot slutar jag 13:00, och det var verkligen en udda tid. Jag tycker verkligen det var en helkonstig tur, för jag måste ha 30 minuters rast eftersom turen är längre än 5 timmar, men det känns så himla onödigt att ta rast när man slutar så tidigt på dagen. Men men, så är det.

Har även haft uppföljning med 3 kunder nu ikväll. Det är så roligt när man hör hur bra det går för dom! 1,5 kg ner på en vecka, och magbesvär som helt och hållet försvunnit -det är ju helt underbart! =) Och det är så kul att höra skillnaden på hur dom pratar, för i början var dom ju väldigt tveksamma (precis som jag själv var) men nu är det bara positivt alltihop! Man hör skillnad på attityden och rösterna, och Herbalife har verkligen fungerat för dom. Kul säger jag bara =)

Och vet ni vad? Jag är så dödandes trött idag. I need to sleep! Men jag vet med mig att om jag går och lägger mig nu så kommer jag vakna mitt i natten och vara jättepigg, så det är ingen vidare bra idé. Ska se om det är nåt halvbra program på tvn som jag kan glo på. Och så ska jag skicka iväg ett sms till världens underbaraste Martin och se om det finns minsta lilla chans att jag får kika på han i cam ikväll. Det har gått alldeles för många dagar sen vi pratade sist, och jag håller på att få allvarlig abstinens. Jag har sagt det förr, och jag säger det igen; den här distansen är inte bra!

Värst vad fort det gått

Den här veckan har verkligen gått jättefort, jag har inte hunnit med överhuvudtaget. Vi har haft fullt upp lilla fröken och jag, med både det ena och det tredje. Och idag har det ju varit så underbart väder, trots blåsten, så vi har varit ute i princip hela dagen.

Vid 8:30 for vi iväg och lämnade Assar, sen for vi vidare på andra uppdrag och det slutade med att vi hamnade i parken här i Bispgården där vi lekte ett tag. Anders kom förbi och lekte lite med dotra sin också, sen gick vi över till honom för jag skulle hämta lite grejer. Såklart ville Celia åka rutschkanan som finns där på gården på Hallvägen. Men, inte såg jag att det var fullt med vatten längst ner där, nehej då. Vi sätter oss där och åker både jag och Celia -och självklart blir vi dyngsura båda två! :P haha. Tur att vi var nere på Hallvägen så Celia kunde få lite torra kläder i alla fall. Det var ju en annan femma med mig, för jag har ju inte direkt några kläder hos Anders :P haha.
Sen bär det av upp till farfar där vi åt lite glass och kakor. Och jag är snart bilägare =) Farfar hade bestämt sig för att göra sig av med bilen, så han frågade om jag var intresserad -och klart som tusan jag är det! Så nu ska pappa hjälpa mig fixa så det blir ägarbyte och nån bra försäkring på bilen, sen ska jag hämta den :) I'm so happy! 

Nu på kvällskvisten har vi varit ute och lekt igen. Och badat, så vi är rena och fräscha inför den nya veckan både jag och Celia. Jag har slängt Celia i säng och jag har planer på att lägga mig i soffan och dö ett tag. Imorgon blir det jobb 7-16:30, med andra ord en lång dag på dagis för Celia. Och det betyder att det kommer bli en jobbig kväll imorgon, för hon brukar vara såååå trött när vi kommer hem. Dagis i 10 timmar är rätt mycket för en liten tjej.

Godnatt gott folk!

Mitt fina lilla balkongbord

Igår var vi till Östersund en sväng, så nu har jag köpt bordet + stolarna jag ville ha till balkongen. Köpte även sängkläder till Celias säng, en leksaksfisk + såpbubblor till Celia, några små handdukar och en jättefin fruktskål -och ändå har jag nästan 400:- kvar på presentkortet =) Det tyckte jag att jag gjorde väldigt bra, faktiskt!

Var ju självklart ner på stan en sväng också, köpte en klänning + leggings som jag tänkte ha nästa helg + en bh (som passade, hör och häpna!!! :D ). Sen vart det nog inte så mycket mer handlat tror jag, vi strosade mest bara runt. Celia lekte lite där nere utanför Kärnan. Var på Coop innan vi åkte hem, så nu har Celia upplevt ett bollhav för första gången :P haha. Hon tyckte nog det var lite otäckt, för hon hoppade ner en gång sen var hon uppe lika fort igen :P haha. Hon tyckte det räckte gott och väl med att sitta på kanten och kasta bollar istället :)

Idag har vi inte gjort nåt speciellt heller. Vi har vart ute lite, men det har ju varit så himla dåligt väder idag. Blåsigt och grått och trist. Sen sov vi också i eftermiddags... i 4,5 timme!! Hur det gick till vet jag inte, men vi var nog rätt slutkörd efter gårdagens stadsresa både jag och fröken fräken.

Nu sitter jag och kollar på filmen "Rädda menige Ryan" som går på 4an, eller ja, just nu är det nyheter. Och alltså, vi svenskar är verkligen lyckligt lottade som lever i våran lilla bubbla här uppe i nord. Det är helt ofattbart hur många människor tvingas leva, med gevär och kulsprutor och all skit. Bomber som slår ner alldeles bredvid husen. Självmordsbombare, diktatorer... det är ju inte klokt!

Nej nu ska jag gå ut ed Assar innan filmen börjar igen. Sov gott alla :)

Ja, det är precis vad jag ska göra! :)

Tack för dom fina kommentarerna på mitt förra inlägg! Och ja, jag ska skita i vad alla andra tycker och tänker. Nu är det jag som bestämmer, och jag ska ge det hela en chans =) Så är det bara! Vad det hela handlar om är nog tyvärr hemligt ett tag till, fast många av er har ju sina gissningar ;) haha. Och jag tror att jag kanske avslöjade mig lite på jobbet idag :P haha. I alla fall en som jobbade verkade fatta vinken.. *nämner inget namn* :p

Aja. Annars är väl allt som vanligt. Slutade jobba 12:30, lyxade till det med en stund i solariet och sen vandrade jag hemöver och hämtade lite Herbalife-produkter till en kund. Nu har jag planer på att slänga i mig nån lättare lunch av nåt slag och sen diska. Om jag hinner ska jag plugga lite innan jag hämtar Celia på dagis 15:00. Har jag f'resten sagt att jag lyckats få klart dom individuella uppgifterna i vård-helvetes-pedagogiken och skickat in? Det har jag i alla fall.

Imorgon blir det kanske en tur in till Östersund också, i så fall ska jag banne mig på Jysk och shoppa lite för mitt presentkort som jag fick när jag fyllde år. Förhoppningsvis har dom bordet + stolarna jag vill ha till balkongen, sen kan jag sitta ute och njuta av solen =)

Nähäpp, dags att göra lite nytta!

And how you said "this is never over"

SItter och kikar på Martin i cam som vanligt. Lyssnar på lite blandad musik, just nu är det Sonata Arctica's underbara låt Tallulah som spelas (därav rubriken, dålig fantasi idag).

"I remember little things, you hardly ever do"

"I remember shooting stars and the walk we took that night.
I hope your wish came true, mine betrayed me"


Jag verkligen älskar den låten. Den har hängt med mig i många år nu, jag fick den skickad via msn av en vän hösten 2004.. och sen dess har den alltid funnits i mitt hjärta. Den är speciell på många sätt.

Just den biten ur texten, "I remember shooting stars and the walk we took that night...", den stämmer så otroligt bra in just nu. När jag var i Florö hos Martin sist, där i januari, så var vi ute och gick ganska sent en kväll efter att vi ätit middag hos hans föräldrar. Jag kommer ihåg att när vi gick där hand i hand och pratade om allt och inget så önskade jag mig en sak... och just nu verkar det faktiskt som att den önskningen delvis kommer att slå in. Det känns både underbart och skrämmande på samma gång, men jag kommer nog att ge det en chans. Jag kan helt enkelt inte låta det glida mig ur händerna... kanske kommer det att funka, kanske inte. Antagligen kommer jag att få en dålig stämpel i pannan av 95% av befolkningen här på byn, men jaa.. det får jag ta.

För det här är min chans, mitt liv.

Tisdag = fisrumpan återvänder

Nu är det tisdag, och det innebär att jag snart ska hämta Celia. Hon ska vara på dagis till 15:00. Jag har planer på att göra pannkakor till middag idag, men det beror på äggen. Vet inte riktigt om dom är ätdugliga eller inte, men det lär ju märkas när jag knäcker dom... usch, gamla ägg luktar verkligen inte fräscht.

Jag har varit duktig och dammsugit nu. Har tänkt bära ner lite grejer till förrådet också och sen ta en svängom med skurmoppen. Om jag känner mig riktigt flitig ska jag ge mig på badrummet också, men jag vet inte jag... Vi får se hur det blir med den saken. Man kan ju inte ta ut sig alldeles! ;)

Det börjar bli dags att lägga en ny Herbalife-order också nu. Det är inte klokt vad fort produkterna tar slut! Jag tycker inte det var längesen jag la en order och hade fulla skåpet, men nu ekar det tomt igen. Fast jag klagar inte! Det är bara kul att det börjat komma igång riktigt =)

I veckan skulle jag behöva ta mig iväg till hammarn och handla lite + besöka apoteket. Men vi får väl se hur det blir med den saken, det är ju som en fördel att ha en bil...

Nej nu kan jag inte sitta här nå längre, det är inte så länge kvar tills jag ska hämta Celia och jag har saker att göra.

Ny vecka, nya tag

Så var det en ny vecka igen då. Jag tycker ärligt talat att tiden går alldeles för fort just nu. Jag menar, det var ju nyss jul?! Och nu är det grönt ute, snart är det sommar (som alltid tar slut alldeles för fort) och då är det snart jul igen. Vart tar tiden vägen? Det känns inte som att det är länge kvar innan Celia börjar skolan, tar studenten, börjar jobba, får barn... :P haha. Nej men ni förstår vad jag menar.

Natten till idag tillbringade jag i alla fall på Brunkullan, det var rätt lugnt fram till 03:00 då en av tanterna vaknade och väntade besök och skulle skicka iväg mig på skolan. Joakim fick jag heta under 1 timme och 45 minuter. Vilket underbart ställe det där är ;) haha.
Kom hem strax efter 07:00 imorse, fikade lite och tvärslocknade sedan på soffan framför Vakna! med the Voice. Lite motsägelsefullt eller? :P

Britt-Marie ringde för nå tag sen och undrade om jag kunde jobba i natt också, men nej.. inte i natt. Jag känner mig helt slutkörd, och så får man ju inte jobba för många dagar i sträck heller. Plus att jag får tillbaka fisbyttan imorgon, så då vill jag gärna ha lite energi så jag orkar busa med 'na =)

Om en timme blir det Cityakuten och det ska jag se. Så det så. Men innan dess måste jag försöka få till svaren på de sista individuella frågorna i Vårdpedagogiken. But the thing is... hur mycket jag än läser så hittar jag inget svar. Jag får inte till det i huvudet, jag vette tusan varför. Irriterande är det i alla fall. Ni får önska mig lycka till....

Lördag kväll, klockan 18:28

Jag har tråkigt. Klockan är 18:28, det är lördag och solen skiner fortfarande ute. Det är grönt gräs och träden har börjat knoppas och bli gröna. Och jag har banne mig inte lust att göra någonting.

Idag jobbade jag mellan 7:30-12:00, sen hämtade jag Assar på Brunkullan eftersom jag lovat mamma att jag ska vara hundvakt i eftermiddag/kväll medans hon jobbar. Har tvättat ett par maskiner också, nu har vi ju återigen tvättmaskin här på sexan.

Ont i höften har jag också, det ilar och sticker och har sig. Har kanske jobbat lite för mycket i veckan... men men, pengar måste man ju ha. Sen får jag väl stå ut med en värkande höft och rygg då och då, så är det bara.

Mamma ska komma hit och se på Robinson när hon slutat jobba, innan dess har jag planerat att dammsuga och diska, för fy faan så det ser ut här insåg jag när jag kom hem från jobbet förut idag...

Och skolan, ja just nu känns det som att det går åt helvete med den. Alternativ medicin fixar jag nog, men som det ser ut nu så får jag nog ett IG som bäst på Vårdpedagogiken.. men det känns som att det lutar mot ett streck ( - ) på slutbetyget... inte bra, inte bra :(

Att leva i en torklägenhet

Tvättmaskinen nere i tvättstugan är trasig, den har brunnit. Igår tvättade jag i alla fall, hos mamma och Anders. Så nu mina kära läsare har min annars rätt så mysiga lägenhet förvandlats till ett gigantiskt torkrum, en torklägenhet. Överallt hänger det kläder. Över dörrar och skåpdörrar i köket, på alla garderober. På galgar på hatthyllan, runt om kanterna på Celias spjälsäng. På elementen hänger det strumpor. På hyllan i Celias rum hänger det diverse små Celia-kläder. Det är verkligen jättesnyggt. På hedersord!

Snart ska jag gå på jobbet. Det blev lite ändrat, egentligen skulle jag ha jobbat 7-16:30 idag, men det blev 12-20:30 istället. Det var skönt att slippa kliva upp klockan 6 imorse. Nog för att jag inte sov så länge i alla fall, var uppe vid 8:00. Men ändå.

Och hur bra tror ni det gick med pluggandet igår då? Det kan jag säga er, att det gick käpprätt åt helvete. Fick inte ett skit gjort, var alldeles för trött för att kunna förstå vad det stod i boken. Jag försökte flera gånger, men det slutade alltid med att jag kom på mig själv med att ha läst 5-6 sidor, utan att komma ihåg att jag läst ett enda ord. Då är det illa.

Sen har jag precis kommit fram till att som det verkar nu så kommer inte jag och Martin att kunna träffas igen förrän tidigast slutet av juni... :( Jag trodde verkligen det skulle kunna gå att fixa så att vi kunde träffas, men det verkar banne mig inte som att det går. Jäkla skit också. Jag hatar att det är 100 mil mellan oss!

Sedan jag åkte hem från Norge sist, vilket är nästan 1 månad sen nu (på söndag...), så har jag fått sova en hel natt. En. Det tär verkligen på krafterna... igår var jag verkligen som en levande död. Idag känner jag mig lite piggare, men det kanske är för att jag ska jobba? Då kan man ju inte gå runt som en zombie och stirra tomt framför sig. Ja, det är nog därför. Mitt undermedvetna har tvingat fram ett bättre humör och mer energi idag.

Nej nu ska jag dricka upp shaken innan jag vandrar iväg neröver byn med sikte på Nipängen.

Veckans enda lediga dag

Kan man verkligen kalla det en ledig dag när man måste plugga precis hela dagen? Nej, det var väl det jag trodde. Alltså har jag ingen ledig dag den här veckan. Det känns rätt... tufft. Och på söndag kväll kommer fisrumpan tillbaka, så inte tusan har jag nåt "ledigt" de närmsta 11 dagarna inte. Det är ju ett heltidsjobb att ha Celia också, och sen på det jobb och skola. Helst allt på samma gång. I'm a busy woman, yes I am.

Jag har även Assar här idag, mammas valp alltså. Han ligger just nu i hallen och snarkar högljutt. Att en så liten hund kan snarka så mycket, jag förstår inte!

Mina hammarstrands-planer vet jag inte om det blir så mycket med i dag. Jag känns inte ha någon ork att åka dit överhuvudtaget. Och vet ni en till sak? Jag har inga rena kläder! Och den där jävla gamla 60-tals tvättmaskinen nere i den värdelösa tvättstugan har brunnit, så jag kan inte tvätta. Undrar just när vaktmästarna ska ta fingrarna ur arslet och fixa dit en ny?! Den har stått där nere isärplockad i ett X antal dagar nu, och det verkar inte hända ett jota. Suck, suck och åter suck.

Jag? Negativ? Nej, aldrig. Men fan så less jag är just nu.

Efter några dagars tystnad...

...är jag så äntligen tillbaka. Med förnyade krafter? Nej, jag skulle inte tro det va. Men tillbaka är jag i alla fall! Och, så är även Martin =) That's totally wonderful! Jag sitter just nu och kikar på han i cam, samtidigt som jag uppdaterar här och fortsätter smida våra planer. Den börjar bli lite mer konkret nu, min framtid. Det gillar jag!

En annan sak som jag gillar är att jag numera heter Vik Nip 22 och faktiskt har ett litet schema för maj, juni och början på juli. Jag vet att jag kommer få lite lön så det i alla fall täcker hyran + räkningarna, och det betyder MYCKET. Sen vet jag ju också att det blir jobb hela juli + lite i augusti. Och ja, det känns verkligen underbart! Vik Nip 22. Me like!

Den här veckan har jag fullt upp. Jobbar 6 dagar av 7, känns lite motigt, men det lär nog gå bra. Har ju klarat av första dagen nu, sen blir det 7-16 imorgon. Torsdag 7-16:30, fredag 12-20:30 och lördag + söndag 7:30-12:00. Onsdag är jag alltså helt ledig, och då har jag planer på att åka upp på hammarn om jag fortfarande har pappas bil. Skulle behöva lite mer p-piller :P

Och jag kan inte låta bli att förundras över vissa personer. Allting verkar vara så jävla becksvart hela tiden, samtidigt som dom inte vill "erkänna det" utan låtsas som ingenting. Varpå det händer något i stil med det som hände för ca 1,5 vecka sen, då den här personen verkligen var på botten igen. Och när man försöker visa att man faktiskt bryr sig, då får man ett nonchalant "det är inget att prata om" tillbaka. Men det är det VISST! Man kan inte överleva hur många gånger som helst... man är inte odödlig som människa, så är det bara.


Bjussar på en bild sen sista april hemma hos mamma. Har väl fått i mig några glas vin + cider där, så jag är lite röd om näsan tror jag, men det bjuder jag på! :P


Lyckad kväll igår!

Igår var det sista april, vilket jag antar att alla vet. Jag & Celia var hemma hos mamma och grillade, tillsammans med resten av säckgänget som jag rabblat upp i tidigare inlägg. Vi åt otroligt gott måste jag säga. Både mat och efterrätt var gudomligt gott! Vid 20:30 gick Celia och la sig, och då började "festen" för oss andra. Vi drack vin och cider, spelade lite kubb (men pga. kylan och vissa personers dåliga mörkersyn gav vi upp rätt fort) och hade allsång på altanen. "I can't stop this feeling, deep inside of meeee. Girl you just dont realize what you do to meeee! When you hold me, on your arms so tight, you let me know, everything's alriiiight. Aaaaah aaaah aaah aaahh.. Hooked on a feeling!!!" haha.
Sen förflyttade vi oss in. Jag, Eva, Hannes & Olof var en väldigt bra kör där ett tag med låtar a'la Jämtlandssången, Stockholm i mitt hjärta och så klart Nationalsången :) haha.

Det blev mycket prat och skratt under kvällens gång, och ack så roligt jag hade det! Vid två-tiden gick Eva, Kent & Hannes hemöver så då passade jag på att gå och lägga mig också eftersom jag skulle upp med Celia idag. Och det där med en cider till maten och ett glas vin eller två på kvällen... det lyckades jag inte med. Det blev nog en hel flaska vin, för attans vad gott vin jag hade köpt! Garden Party hette det, ett vitt vin. Hur gott som helst!

Och nu har jag fått prata med Martin också. Äntligen =) En vecka sen sist vi pratade, men nu idag så ringde han. Underbart att höra hans röst!  Men nu ska jag ta och krypa ner i sängen tror jag... är rätt slut efter gårdagen fortfarande.

RSS 2.0