Juldagen "julafton" i Bispfors
God jul på er!
Idag har vi julafton här nere i Bispfors. Vi firade inte igår eftersom Celia var hos Anders familj.. men idag så! :)
Igår jobbade jag i alla fal 7-13:00 inne på Brunkullan, det gick bra trots att det var länge sen jag jobbade där sist. Nemas problemas! Efter att jag slutat skjutsade jag runt pappa lite, vi var upp till farfar bland annat. Usch, det var jobbigt, för han är verkligen inte riktigt kry... :(
Mamma jobbade kvällen, så jag & Olof var hemma hos moster & co och åt julmat och var med på deras julklappsutdelning. Trevligt värre, och god mat! Jag fick mina efterlängtade GRISFÖTTER! :)
Jag fuskade lite och var bara tvungen att ta med mig Martins julklapp till moster, för jag ha varit så otroligt nyfiken på den ända sedan i fredags när jag släpade med mig den på buss och tåg och allt... så igår öppnade jag den.. och gissa vad? JAG FICK EN LAPTOP!!!! :D :D Lyckan är fullständig!
Och idag ska vi som sagt fira jul här. Runt 16.00 ska vi äta, det blir jag, Celia, mamma, Olof & mormor. 18.00 kommer tomten och sen blir det nog en massa bus med julklapparna hela kvällen sen. Celia ska få en av julklappparna direkt när hon kommer nu, jag köpte nämligen ett tefat som vi ska ut och åka på idag :)
Och hörreni, jag har inte kvar en endaste av era bloggadresser. Det vore gulligt om ni ville kommentera så jag får tillbaka dom! Jag har ju inte kunnat uppdatera mig på hur länge som helst! So, bring it on bloggers! :)
Mosters julgran
Julklapparna
Inte många timmar kvar nu
Då ær det fredag, och det ær bara några timmar kvar tills jag ska knata nerøver mot busshållplatsen och påbørja min låååånga resa. 15.05 går bussen hærifrån, framme i Førde 16.20 och då har jag 4 timmar dær i stan innan bussen till Trondheim går. Kænns sådær lagomt drygt vill jag lova... så just nu håller jag tummarna før att køpcentret har øppet till i alla fall 19.00 så jag slipper vara ute och frysa arslet av mig i flera timmar.
Ær i alla fall framme i Trondheim vid 6:45 på lørdagmorgon, och tåget dærifrån till Østersund går 7:50. Efter tåget har jag 4 timmar i stan med Martina <3 och sen ær jag æntligen hemma i Bispgården strax efter 18.00. Tror ni det kommer vara skønt att komma innanfør dørren då eller? :)
Jag har varit uppe ett tag nu, vaknade till tonerna av nån typ av bongo-trummor & skrikande apor (ni vet den dær Philips-vakna-till-morgonljus-och-størande-ljud lampan/væckarklockan?). Det ær på sætt och vis ganska underhållande att vakna av den, før det tar ett tag innan man fattar att man inte befinner sig i Afrikas djungel utan faktiskt i sin egen sæng :P haha.
Nær jag ætit frukost, fått nån ordning på håret, sminkat mig & gjort mig respektabel ska jag springa ner på stan en sista gång. Glømde lite grejer igår... så det får jag helt enkelt fixa idag då. Typiskt mig!
Nej nu væntar grøten på mig. Finns det nån bættre start på dagen? Mærks att det ær ett tag sen jag ætit det sist, før jag tror jag tappat 1 kg igen :/ Tænk att vikten ska vara så jækla besværlig! Om den bara kunde hålla sig kvar nu på 57 kg, gærna ett par till, så vore jag nøjd. HATAR nær den sjunker ner till 56 eller under... Jag kan inte ens førestælla mig hur jag såg ut nær jag låg på 49-50 kg før lite mer æn ett år sen. Hur liten var jag inte då? Och tænka sig vad havregrynsgrøt & Herbalife kunde hjælpa mig! Det ær ju helt otroligt :)
I've got another wish
Har varit på jakt efter en jacka ett bra tag nu, och idag ramlade jag øver den på Cubus... den passade perfekt ( i strl 34, hør & hæpna!!) och var så jag! Såklart blev jag snål, och tænkte att den finns sækert på Cubus i Sundsvall, men till en billigare peng. 799 NOK ær ju ændå næstan 1000 SEK.. så, tack men nej tack. Hoppas på bættre tur i Sundsvall! Hær kan ni se jackan, det ær den som heter Ella. Skulle æven kunna tænka mig Susanne, men i svart (fanns ej på bild, men jag provade en svart Susanne i butiken)
Och så en liten uppdatering
Min dator har brakat ihop, and I'm not happy about it! Har jag tur så kan Martin rædda hårddisken, annars så.. jaa.. ett års bilder av Celia -puts væck. Skolarbeten -gone! Dikter, texter -sayonara! Skit också. Hela mitt liv finns ju på den dær jævla skit datorn :P Jag hoppas verkligen att i alla fall bilderna går att rædda, dom ær viktigast!
Annars hænder det nog inte så mycket hær i Florø. Jag hade tænkt børja packa ihop lite grejer idag, før på fredag åker jag ju till Bispgården och blir dær øver jul och nyår. Ska bli spænnande att se om jag får med mig allt jag vill! Lite trist att jag inte kan køpa nå julklappar hær, men det kommer definitivt inte att få plats i min packning. Det blir mycket shopping i Sundsvall istællet, med min kæra mor och bror :) Looking forward to it!
Jag har børjat spela lite spel på king.com igen, och jag ær fortfarande lika bra som jag var før... hmm... 1,5 år sen? nær jag & Anders spelade ihop 1200:-. Igårkvæll spelade jag ihop sammanlagt næstan 200:-, inte illa! Kom på 5e plats i en stor turnering med 280 spelare, så dær fick jag ihop 66 kr. Me like :)
Idag har jag i alla fall tænkt mig ner på stan. Var ner på stan en svæng i lørdags också nær Martin jobbade, så jag strosade runt lite bl.a. inne på Cubus. Dær hittade jag en supermysig, lång ullkofta -hur skøn som helst! Hittade æven två mysiga, v-ringade trøjor som var 2 før 199:-, en svart och en gammelrosa (tror jag man kallar det :P). Dom trøjorna var så otroligt skøna, snygga och jaa.. underbara! så jag tror jag ska køpa två till, en vit och en mørkgrøn/skogsgrøn. Supersnyggt till jeans, jag kænner mig som en riktig pudding ;) Haha. Och det ær ett suverænt basplagg, so why not liksom. Lite måste man ju få unna sig nær man fått bra løn! :)
Och ni missade væl inte min ønskelist-uppdatering i førra inlægget? Ingen skulle bli lyckligare æn jag om alla som vill ge mig en julklapp gick ihop och køpte den dær systemkameran... <3
Lægger till på ønskelistan
I dont want this to ever end
Om 10 minuter är även den här dagen till ända, och tiden den bara rinner ur mina händer känns det som. Det närmar sig allt för snabbt nu, och jag kan inget göra. Snacka om att känna sig maktlös...
Imorgon ska jag städa och tvätta, om det inte regnar ska jag gå och handla lite också. Jag vet inte riktigt vad som händer imorgon kväll, det känns frestande att upprepa förra fredagskvällen för den var verkligen underbar. Men jag tror inte det är läge för det just nu, för det finns andra, viktigare saker att göra. Fast samtidigt tänker jag lite carpe diem och kanske är det just en upprepning av förra fredagen som är det enda rätta?
Jag har egentligen ingenting att säga, utan tänkte mest bara säga att jag lever. Om en vecka åker jag hem till Bispgården för jul- och nyårsfirande, det känns bra men samtidigt åt helvete fel.
Wishlist of '09
Och ja, i år är jag ytlig och egoistisk och tänker bara på mig själv.
For the first time in my life...
Dags att byta karriär?
Igår fick jag möjligheten att prova på ett nytt jobb, ett jobb som är så långt ifrån det jag är van vid som man kan komma. Kontorsjobb. Martins mamma behövde hjälp på kontoret, så igår satt jag med bokföring hela dagen. Väldigt annorlunda mot det jag är van vid när det kommer till arbete. Siffror, siffror, siffror... mot all förmodan drömde jag faktiskt inte om siffror och debit & kredit inatt. Däremot sov jag väldigt gott, jag antar att en dags arbete faktiskt gör gott (som om jag inte redan visste det, jag håller på att bli galen av att bara gå runt här!).
Strax före 22:00 nångång kom jag & Martin hem igen, och då såg vi en film -Barnhemmet. Som jag har längtat efter att se den filmen, och så var den en besvikelse. Jag tyckte inte den var bra alls, handlingen var riktigt dålig. Det var några skrämmande scener och ljudeffekter, ja. Men det var liksom allt. Snacka om platt film...
Igår ringde dom från Docen, så på torsdag ska jag jobba i alla fall. Hoppas på att jag får jobba hela helgen, så jag får ihop lite pengar. Det är inte länge kvar tills jag åker tillbaka till Bispgården nu, och fram till dess jobbar jag gärna dygnet runt som det känns.
Har tänkt gå ner på stan en sväng sen tror jag, men tänkte gå ner när det börjar mörkna lite utanför (vilket inte dröjer allt för länge till har jag en känsla av, för det har fortfarande inte blivit riktigt ljust ute). Varför jag vill gå när det är mörkt ute? Därför att det är mysigt att strosa runt och kika i butiker i "vinter"mörkret och juldekorationernas sken.
Jag har förövrigt väldigt ont i nacken, den är alldeles stel och konstig. Måste ha legat konstigt inatt...
Well well, ska gå och se efter hur jag ser ut idag egentligen. Ska bli spännande att se om jag måste hoppa in i duschen innan det bär av ner på stan, eller om jag kan ta en lång, varm dusch ikväll istället. Men, med mitt hår så vet jag nog redan svaret!
Axel Rudi Pell, Broken heart
I'm lost in a dream, with a mind's full of sadness
I remember the good times, that we had in our madness
Frozen tears with illusions of fire
All of my life was filled with desire
Oh how i wish we could go back to where we started
Love, lost love, your so cold hearted
The fire in your eyes gets me out of my mind
How could it be that you're so blind
Hunting the shadows that we lost in the past
like a soldier of fortune, who's life could't last
Fallen tears from a love's not in vain
Time tells no lies, could our love come back again
Oh how I wish we could go back to where we started
Love, lost love, you're so cold, cold hearted
The fire in your eyes gets me out of my mind
How could it be that you're so blind
Don't leave me alone
with my broken heart
Can't you see that I've loved you from the start
Don't leave me alone
With my broken heart
Can't you see that I've loved you from the start
Don't leave me alone
with my broken heart
Can't you see that I've loved you from the start
Don't leave me alone
With my broken heart
Can't you see that I've loved you from the start
Det närmar sig
Har jag så mycket annat att säga? Mitt liv är ett totalt kaos just nu, och jag vill bara säga TACK till Martina, Marie, Sandra & Emilie som hjälper mig igenom detta. Ni betyder mycket!
Jag kommer hem igen till jul
Ett minne
Hemma hos en vän som jag ganska nyss lärt känna, vi satt där i vardagsrummet med en massa värmeljus runt om i hela rummet. Winnerbäcks ljuva toner som kom ur högtalarna, rökpauser ute på balkongen med jämna mellanrum (nej, jag rökte inte, du kan vara lugn mamma ;) ). Min vän mådde inte bra, hade inte gjort det på väldigt länge.
Vi lägger oss i hans säng för att prata, bara prata om allt och inget. Glömma världen för en stund. Vi ligger där, på rygg i hans säng och ser upp i taket, samtidigt som vi bara är. Vi bara existerar. Jag gör små cirkelrörelser längs hans arm och handled, känner det där ångestfyllda ärret från en förfluten tid. Han somnar.
Efter ett tag lirkar jag mig försiktigt lös och ska gå hem till mig i nattens sena timme, eftersom jag skulle upp tidigt morgonen efter. Jag kommer inte ens ihåg vad jag skulle göra dagen efter?
Han vaknar (såklart) när jag är på väg ut genom dörren, och ber mig stanna. Jag säger att jag måste gå, eftersom jag ska upp tidigt och måste duscha och det ena med det tredje. Det slutar med en kram och sedan vandrar jag hem i nattmörkret. Dagen efter får jag veta att det var första gången på flera månader som han somnat utan hjälp av mediciner, och att han inte kunnat somna om efter att jag gått.
Det är ett minne som kom tillbaka till mig väldigt starkt nu, när jag sitter här ensam, långt ifrån min familj och mina vänner. Inte minst Celia. Den tryggheten vi hade hos varandra den kvällen och natten.. det går inte att förklara. Känslan av att verkligen betyda något för någon, att få göra en skillnad i någons liv om så bara för en kort sekund, det är en känsla vi måste ta vara på.
Ibland känner jag den samma typen av trygghet här i Florö, hos Martin. När jag ligger i hans armar, och det enda jag vill göra är att gråta, då får han mig att känna mig trygg. Han får mig att somna tryggt till slut, och jag inbillar mig att det är samma typ av trygghet som min vän kände den natten. Om Martin skulle kliva upp och gå därifrån, lämna mig ensam kvar, då skulle jag också tappa känslan av trygghet.
Jag saknar den tryggheten nu...
Ett ljus i mörkret, denna natt
"A mother holds her
childrens hands for a while
-their hearts forever"
En alkoholists dotter -ja, det är jag.
Nu är julen snart här, det är bara 3 veckor kvar tills tomten knackar på dörren och glatt ropar "ho ho ho, finns det några snälla barn här?". De flesta barn älskar den här helgen, med allt vad det innebär. Tomte, klappar, gran, köttbullar, julskinka, skratt och lek. För vissa barn innebär den här helgen även något helt annat. Jag var ett av de barnen som samman med julens glädjeämnen kände skräck inför vad helgen skulle erbjuda.
Ta glädjeämnena jag räknat upp ovan och lägg till en stark rädsla, alkohol, sluddrigt tal, "simmiga" ögon, blod, ett uppsvullet ansikte efter en olycka på gårdagens fyllefest. En pappa som alltid var där, men aldrig närvarande. En pappa som ofta skrämde vettet ur mig på grund av sitt drickande. Dag efter dag, året runt. Inte ens under julhelgen höll han upp.
En vit jul, en jul utan alkohol. Är det så mycket begärt?
Vissa människor verkar ha väldigt svårt att förstå min inställning till alkohol och julen. Jag tycker inte det är okej att dricka en liten snaps till julmaten. Jag tycker inte det är okej att dricka en julöl eller två under julafton. En vinflaska i julklapp är okej, om den inte öppnas under julen.
Julen är, som många säger, barnens högtid. För mig har den aldrig riktigt varit det, just på grund av alkoholen. Jag har JÄVLIGT svårt att förstå (ursäkta svordomen) varför man inte kan låta bli alkoholen under julen när det är barn med?! Barn blir rädda och oroliga när de ser att de vuxna förändras (jo, det märks på dig om du så "bara" druckit ett par snapsar eller två julöl).
Kan ni förstå mig, dottern till en alkoholist, som inte vill att någon dricker i närheten av hennes dotter under julen? Kan ni förstå den rädsla och de minnen som dyker upp i hennes huvud när hon känner lukten av öl, eller ser en full man som sitter i ett hörn och knappt klarar av att hålla ögonen öppna? Kan ni förstå att efter den helvetes julen hon och hennes familj gick igenom år 2003, så känner hon inte längre minsta lilla julkänsla, minsta lilla glädje över julen? Kan ni förstå att julen för henne nu mest är förknippad med ett sönderslaget, blodigt, uppsvullet ansikte och en julfrukost som kändes som tagen ur en skräckfilm, där man inte vågade se upp från maten av skräck för vad man skulle se, vilka ord man skulle få höra? Julen 2003 var ett helvete.
Jag vet egentligen inte vad jag vill ha sagt med det här inlägget. Kanske vill jag bara göra er uppmärksamma på hur jobbig julen är för vissa familjer. Jag var ett av de barnen som gick på jullov med en klump i magen av rädsla, och jag var ett av de barnen som inte ville prata om julen när lovet var över och skolan hade börjat igen. Jag var ett av de barnen och jag kommer alltid att vara en av dem.
"När mamma blir konstigt skrattig får jag ont i magen"
Därför skrämmer du ditt barn i jul
Julen är inte enbart mysig
Vart finns motivationen?
Hade nog en liten släng förkylning igår också. Vaknade med ont i halsen, och under dagen började det också svida i ögonen och värka i nacken och bakhuvudet. Framåt eftermiddagen/kvällen började jag också känna mig lite småvarm. Men idag ingenting? Det måste ha varit världens snabbast avklarade förkylning.
Idag då? Har tänkt försöka tvinga mig själv att gå ut och gå en sväng sen, men jag har verkligen ingen lust. Borde röja upp lite i köket också, och dammsuga och skura (nu har jag äntligen en skurhink!). Det vore nog på tiden att börja fundera på vad som ska ätas till middag också, så det hinner tina. Eller så äter jag upp resterna efter igår... det var gott. Martin hade köpt med sig färsk lax hem som han stekte, och till det åt vi stekt lök & broccoli + tomatsås av nåt slag. Supergott var det i alla fall. Lite kock-material är det nog i han ändå ;)
Nej. Jag måste göra nåt. Hela kroppen värker efter att ha legat ner konstant sedan söndagsnatt.
