ziquita

...sedan jag & Anders blev ett par! Tänka sig vad mycket vi hunnit med under den här tiden, och det är svårt att förstå hur fort tiden gått. Det känns ibland som att det var igår vi smög ut mitt i natten för att träffas.. Those were the days!

Bland annat har vi hunnit med att flänga runt lite i Sverige, t.ex. Umeå och pistolskytte NM, Göteborg, Småland ett par gånger, Glommersträsk... Sverige är faktiskt ett fint land, när allt kommer omkring (även om vädret skulle kunna vara aningen varmare...).
Vi har också hunnit med att bo i ett litet rum på 12kvm (och då var toan, hallen och kokvrån inräknat!), i ett kollektiv tillsammans med svågern min, Hillhage och Eijve, i en 2a i Torvalla och en annan 2a i Bispgården och nu slutligen har vi landat i vår fina 3a på Hallvägen.
Vi har varit med om både roliga och tråkiga stunder, men jag tror att övervägande delen av tiden har varit underbar. Det finns ingen som känner mig så bra som Anders gör, och ingen kommer antagligen att göra det, någonsin.

Men, det absolut bästa vi gått igenom tillsammans är graviditeten, födelsen och de här (snart) 10 månaderna med Celia. Ljuset i vårat liv. Tänk att två så alldagliga människor kunde skapa nåt så vackert?

Visst finns det saker man skulle vilja ändra på, göra ogjorda, men det går inte. Men trots misstaget jag gjorde en gång för 2 år sedan, så tror jag faktiskt att det gjorde oss starkare. Det var mitt fel att det hela fick ett hastigt slut, men det var tillsammans vi hittade tillbaka till varandra efter ett tag.