ziquita

Ja, som ni nog insett så har jag i princip tappat intresset för bloggen. I alla fall för tillfället. Men en liten update är ni allt värda, så here we go!


Jobbar och sliter på Nipängen som vanligt. Har spenderat mest all tid där nu under sommaren, tror jag haft sammanlagt ca 20 lediga dagar på hela sommaren. Nu är det dock inte lika fullt upp, men jag känner att jag hellre arbetar mycket än att gå hemma så här mycket som jag har gjort nu i september. Det enda som händer när jag inte jobbar mer än 4 dagar i veckan är att jag går runt och funderar på hur fan pengarna ska räcka till räkningarna nästa månad. Näpp, även om jag har varit mer än less på att jobba nu i sommar så jobbar jag ändå hellre heltid än ca 75-85% som jag kommer upp i den här månaden (om inget magiskt händer och jag plötsligt får 10 arbetsförfrågningar vill säga).

På tal om jobb så är jag också på G med att söka en väldans massa tjänster. Det ligger just nu 25 st usk-tjänster ute på Platsbanken (bara i Östersund!). Jag har också sökt ett vik på Nipängen, men det har jag inga större förhoppningar om att få. Ska väl kika runt lite i Sollefteå och Sundsvall också och se om det finns nåt ledigt där. Jag skulle nästan kunna döda för att få ett fast jobb.... (ta det med en nypa salt!)

Och när det gäller Celia så har hon under sommarens gång blivit en liten prinsessa som verkligen vet vad hon vill. Snusförnuftig är hon också. Bling-bling är ungefär det bästa hon vet, och godis förstås. Hon vill helst vara ute 24/7, vilket mamma sätter stopp för eftersom man ibland faktiskt måste sova och äta också. Och ibland regnar det ju faktiskt, vilket lilla fröken avskyr.

Jag har funderat på att försöka få tag på nån annan lägenhet, en i markplan, så att Celia ska kunna gå ut lite som hon vill. Ev. hyra ett hus. Men jag vet inte riktigt hur det blir med den saken. Ska först och främst se vad som händer på jobbfronten.

När det kommer till kärlekslivet (alltså Martin) så är det som det är, vilket vi båda har accepterat (eller i alla fall försöker). Vissa dagar är sjukt jobbiga, men jag har insett faktum och försöker fortsätta mitt liv och göra det bästa av situationen. Är det något jag lärde mig i Norge, så är det att problem existerar inte. Lösningar däremot, det finns det. Alltid. Tack för det, handsome! (F)

Och när jag ändå skriver om Norge så kan jag passa på att säga att jag saknar Florö fruktansvärt mycket. Jag saknar roadtrip'sen och Norges underbart vackra natur (utsikten från Utviks-fjellet när man är på väg neröver och nästintill balanserar på klippkanterna med utsikt ner mot en grönskande dal och liten by -lovely!). Jag saknar Martins familj väldigt mycket, speciellt hans mormor. Jag tror aldrig jag träffat en så underbart go' människa nån gång, och det är väldigt trist att jag aldrig kommer få träffa henne mer. Överhuvudtaget saknar jag den positiva, kärleksfulla atmosfären som alltid var när man umgicks med hela Martins familj.

Annars är väl allt i mitt liv ungefär som vanligt. Jag har börjat att försöka (för första gången i mitt liv) att sätta mig in lite i politiken och det kommande valet. Har några partier som jag ska läsa på lite extra om inför valet, och några som jag har skrotat (t.ex. Sverigedemokraterna, blev rent ut sagt förbannad när jag läste det där "inför valet"-kuvertet dom skickat ut!!!).

Ser fram emot den 16e oktober då jag och några till ska iväg på Boda Borg (och, om jag förstått det hela rätt, en utekväll i Sundsvall). Det ska bli otroligt roligt! =)

Och ja, det var en liten uppdatering det. Nöjda? :)