ziquita

så snodde jag denna lista av Denise, så nu är ni garanterade lite inlägg en månad framöver. Kanske att jag till och med kommer igång med bloggandet igen?


Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 - Mina ambitioner
Dag 30 - Ett sista ögonblick


Och ja, det är väl lika bra att jag drar igång på en gång då. Jag har ju ändå inget vettigare för mig! Alltså;

Dag 01 - Presentera mig själv.


Jag heter Linda och föddes i april för snart 23 år sedan. Åren har gått och idag har jag en dotter, Celia, som är 3 år gammal.  Växte upp gjorde jag i Bispgården och jag kan ärligt säga att min barndom inte var en av de bästa (men inte heller en av de sämsta). För er som inte redan vet hur det ligger till, så kommer ni att få lite mer insikt i det om några dagar.

Jag har bott i Östersund i några år under tiden då jag gick gymnasiet. Inom Östersunds-området hann jag att flytta inte mindre än 3 gånger under en period på ca 2,5 år. Tiden där spenderades mestadels på Palmcrantzskolan och omvårdnadsprogrammet med några helt underbara tjejer. Studenten hann jag aldrig ta, eftersom jag gick och blev gravid andra året. Usk-utbildningen slutförde jag dock ändå, men på distans. Det är också vad jag arbetar med idag, som undersköterska alltså, på byns äldreboende.  Där har jag nu spenderat nästan 4,5 år av mitt liv. Otroligt men sant!

Jag har även hunnit med att bo i Norge ca 9 månader, hos en av världens mest underbara människor. Tiden i Norge har varit ett av mitt livs bästa upplevelser, och det går inte en dag utan att jag längtar tillbaka dit. Den där staden fångade verkligen mitt hjärta! Likaså alla de underbara människorna jag träffade.

Mitt största intresse är fotografering, och jag har nyligen köpt min första systemkamera. Lyckan är total, och jag fotar allt vad jag kan när tiden räcker till mellan jobb och trotsålders-tjurig dotter.

I övrigt finns det väl inte så mycket mer att säga om mig. Jag strävar för att en dag kunna flytta ifrån den här byn, som jag så innerligt avskyr, utan att någonsin känna mig tvungen att flytta tillbaka. Jobbet jag har trivs jag någorlunda bra med, men jag har inga som helst planer på att spendera hela mitt yrkesverksamma liv inom detta yrke. Det är ett viktigt och betydelsefullt jobb vi gör, men saken är den att i det långa loppet kommer jag inte att orka ge allt vad jag har till dessa underbara pensionäreroch då är det (enligt min mening) inte rätt att arbeta kvar. Pensionärerna förtjänar bättre än så. Och sen är det ju också så, att jag har problem med min rygg. Skolios, för att vara exakt. Redan nu känner jag att det är nog, min rygg behöver ett annat jobb, men vad har jag för val?

Jag må låta som en väldigt bitter människa emellanåt, men sanningen är den att jag har inte haft det så himla lätt i livet. Med det i åtanke kanske det är lättare att förstå varför jag ibland verkar vara långt nere i avgrunden, för att i nästa sekund vara kvittrande glad och nästan gå runt och skutta. Det är bara ett tecken på att gårdagen var dålig, men att jag har tagit mig förbi den senaste skiten och nu njuter av tillvaron medans den fortfarande är god!

Min framtid hoppas jag ska vara fylld av kärlek, fotografering och nyfikenhet på livet och världen. Jag hoppas på att få komma till insikt om vissa saker som jag grubblat på i många, många år för att på så sätt kunna acceptera mitt liv och den jag är idag.

Och till sist; att jag oftast är ganska tystlåten av mig kan vara bra att veta, men jag är väl värd mödan när ni väl lärt känna mig ;)