Dag 08 -Ett ögonblick
Natten mot den 13e september 2008. En något lullig jag efter en kväll med alkohol och Wii-spel går hemåt vid två, halv tre tiden på natten efter att under kvällens gång har hunnit mottaga diverse konstiga, kryptiska sms. Jag närmar mig min lägenhet och Ica-parkeringen då jag hör en motorcykel komma körandes. Jag trodde jag skulle smälla av, jag trodde inte det var sant. Men det var det.
Där och då träffade jag Martin, min norsk, för första gången. Han drog av sig hjälmen och kom fram för att skaka hand och presentera sig. Jag, lite smålullig sådär, kan inte sluta stamma fram att han var galen som kört hela vägen. "Du är verkligen galen". Jag tar inte ens hans hand för att hälsa, utan jag kräver en kram istället.
Så gick det alltså till, när jag för första gången såg in i de där underbart blå ögonen.
