Skallebang
Jag har ont i huvudet, och det kan jag säga er inte är någon höjdare. Men jag är lite tjurig av mig och hatar att ta tabletter i onödan, så jag står ut i stället. Dum? Ja kanske det. Men det står jag för ;)
Idag har det ju alltså varit alla hjärtans dag. En dag i raden av alla andra, om man frågar mig. Jag har inte gjort något speciellt, mer än att jag & mamma var över på Sönneråsen och kikade på nyaste familjetillskottet Idun då, men det har ni ju redan fått läsa om.
Efter det har jag inte gjort ett skit mer än ätit och slökollat på tv. Det är verkligen bara skit som visas på tv. Jag kollade på nån romantisk film (surprise.. valentine-spirit på hela tv-tablån...) som hette Tro, Hopp och Kärlek tror jag, men det var kanske inte det smartaste draget från min sida. Nog för att jag hatar mesigt romantiska filmer, och nog för att jag inte tycker alla hjärtans dag är något speciellt men visst tusan började jag sakna Martin som en tok. Det är inte klokt...varför kan han bara inte vara här hos mig? Allt vore så mycket enklare om det i alla fall vore ett mer normalt avstånd mellan oss, typ 20-30 mil, det är helt överkomligt.. men nästan 100? Nej. Det är inte överkomligt.
Nu funderar jag på vad jag ska hitta på härnäst. Jag är inge trött, så jag har inga planer på att lägga mig än på ett tag i alla fall. Det känns som att jag vill skriva nåt, men jag vet inte vad. Kanske ska öppna upp "anteckningar"-programmet och se vad som händer?
Idag har det ju alltså varit alla hjärtans dag. En dag i raden av alla andra, om man frågar mig. Jag har inte gjort något speciellt, mer än att jag & mamma var över på Sönneråsen och kikade på nyaste familjetillskottet Idun då, men det har ni ju redan fått läsa om.
Efter det har jag inte gjort ett skit mer än ätit och slökollat på tv. Det är verkligen bara skit som visas på tv. Jag kollade på nån romantisk film (surprise.. valentine-spirit på hela tv-tablån...) som hette Tro, Hopp och Kärlek tror jag, men det var kanske inte det smartaste draget från min sida. Nog för att jag hatar mesigt romantiska filmer, och nog för att jag inte tycker alla hjärtans dag är något speciellt men visst tusan började jag sakna Martin som en tok. Det är inte klokt...varför kan han bara inte vara här hos mig? Allt vore så mycket enklare om det i alla fall vore ett mer normalt avstånd mellan oss, typ 20-30 mil, det är helt överkomligt.. men nästan 100? Nej. Det är inte överkomligt.
Nu funderar jag på vad jag ska hitta på härnäst. Jag är inge trött, så jag har inga planer på att lägga mig än på ett tag i alla fall. Det känns som att jag vill skriva nåt, men jag vet inte vad. Kanske ska öppna upp "anteckningar"-programmet och se vad som händer?
Såhär tycker vi
Trackback
