ziquita

Hittade denna lista hos Jessica


När fick du reda på att du var gravid? Den 25e november 2006, vid åtta på morgonen.
Blev det en chock? Nja, både och. Jag visste redan innan att risken fanns, men att stå där med ett plus i handen gjorde mig verkligen chockad i alla fall...
Hur gammal var du? 18 år
Hade du mycket halsbränna?  I slutet av graviditeten hade jag ganska mycket, men endast på nätterna.
Spydde du mycket? Nej, tror bara det hände 1 eller 2 ggr. Däremot mådde jag illa väldigt mycket i början.
Hade du mycket foglossning? Ja, vart sjukskriven för det
Dett SF-mått som störst? I have no clue..
Har du fått bristningar? Ja, på rumpa, lår, mage och i knävecken :P Fick några på brösten också, men de har försvunnit.
Trodde du att det var en pojke eller flicka? Jag var övertygad om att det var en liten Zacharias i magen.
Vad hoppades du på? Att barnet var friskt såklart, men innerst inne hoppades jag också lite på att det skulle vara en liten tjej -vilket det också var :) Men ta mig inte fel nu, jag hade självklart blivit överlycklig över en pojke också!! :)
Gick du över tiden? Ja, 11 dagar.. de längsta i mitt liv!
Födde du för tidigt? Nej..
Hur var förlossningen? Långdragen, men relativt lätt ändå. Ni kan läsa mer här
Blev du sydd? Ja, det blev jag. Kommer dock inte ihåg hur många stygn, men tror det vart endera 4 eller 7.
Dragen med sugklocka? Nej
Hur många var inne i förlossningsrummet? Förutom jag & Anders så var det väl en barnmorska, en uska och en läkare har jag för mig?  Har ingen koll egentligen, var helt inne i mig själv då.
Hade du någon nära med dig? Ja, Anders var självklart med på förlossningen. Hans familj, alltså Celias farmor, farfar och farbror väntade utanför.
Vilket BB födde du på? Östersunds BB
Hur stor var bebisen? Hon vägde 4480 gram och var 54 cm lång.
Vad fick den heta? Ester Celia Katarina
Var allting värt det? Ja, tusen gånger om! Men till er som är unga, inte har utbildning eller jobb, så rekommenderar jag inte att planera / skaffa barn... Tro mig, allt kommer vara mycket lättare om ni har en grund att stå på. Jag hade tur att Anders hade jobb, eftersom jag själv låg på lägsta föräldrapenningsnivån, så vi hade det relativt bra ändå.
 

Att få barn var självfallet helt underbart, och absolut inget jag ångrar -men det finns bättre tillfällen att skaffa barn på än när man är mitt i sin gymnasieutbildning.