Lisa Nilsson, Långsamt farväl

Varför lyckas jag alltid sätta på radion när dom spelar låtar som är mitt liv på pricken? Det är ju skrämmande alltså...




Jag önskar jag kunde säga
att det är en fas vi går igenom
en storm vi måste orka rida ut
Och jag önskar jag kunde säga
att vi klarar det tillsammans
att allting kommer ordna sig till slut

Men hur säger man till nån
att här tar vägen slut,
och hur säger man till nån
att hjärtat längtar ut?

Jag kan inte ljuga för dig
du känner mig allt för väl
om du ser mig i ögonen så säger dem
att vi kan bara vara de vi är
så ge mig inga skäl
för vad vi än kallar det
så är det bara
ett långsamt farväl  

Såhär tycker vi

Så, vad var det då du ville säga?

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Vad tycker du?

Trackback
RSS 2.0