ziquita

Tanken på morfar kan ibland fortfarande få mig att gråta, trots at det nu är nästan 3,5 år sedan han gick bort. Sorgliga filmer på tvn kan man ofta hitta mig snyftandes framför, likaså tv-serier. När jag är riktigt trött och utmattad så gråter jag. Ibland när jag har ryggvärk gråter jag också en skvätt. Tanken på min älskade pappa kan också få mig att gråta ibland, även om jag nu i vuxen ålder accepterat hans sätt att leva.

Det finns faktiskt mycket som kan få mig att gråta. Jag vet inte om jag fortfarande är påverkad av graviditetshormoner, så här 3,5 år efteråt, men faktiskt så känns det så ibland!