ziquita

Idag är jag ju alltså hemma från jobbet pga. ryggvärk (inte att rekommendera att arbeta i vården om man har ryggbesvär!!), fast nu var det nästan 1,5 månad sen jag var hemma pga. ryggen sist. Härligt! Hela 1,5 månad utan att vara sjuk, det är inte alltid det händer.

I alla fall, eftersom att det "bara" är ryggen som krånglar så har jag knaprat i mig lite tabletter och gjort slag i saken -nu är väldigt mycket inför flytten avklarat! Hitills idag har jag:

* Fixat adressändrin/tillfällig eftersändning hem till mamma
* Sagt upp tv-avgiften
* Sagt upp bredbandet
* Sagt upp el + nätavgift
* Kollat upp vad som gäller för körkort i Norge (om jag skulle behöva nåt godkännande av nåt slag)
* Kollat upp vad som gäller för svenskregistrerade bilar i Norge (när jag har barn i Sverige som jag besöker minst 1 gång/månad får jag ha bilen svenskregistrerad -så länge jag kan bevisa att bilen går över gränsen så ofta)
* Pratat med en Notarius Publicus som ska godkänna mina betyg nu i veckan, så dom även är giltiga i Norge
* Börjat fylla i en blankett från SAFH (Statens autoriasjonskontor for helsepersonell), men vet inte om jag behöver den blanketten nu när jag kontaktat en Notarius Publicus. Det ska Martin få tyda åt mig, för det är inte det lättaste att förstå norskt "fackspråk" :P

och, det viktigaste av allt ändå;

* Pratat med Anders och, som det verkar, fått till en bra "ordning" för hur vi ska göra med Celia. Hur ofta och länge hon ska komma och vara i Norge osv. Nu känner jag mig plötsligt mycket lugnare!


Det som återstår att göra nu är att

* Prata med FK, säga upp bostadsbidrag och underhållsstöd + fixa så Anders får hela barnbidraget varje månad
* Kolla upp olika kalkyler och mallar och komma fram till ett rimligt underhåll att betala till Anders varje månad

och självklart

* Packa
* Städa
* FLYTTA!!


Allt känns MYCKET bättre idag. Nu har jag börjat få ordning på livet igen, det är mest det där med Celia som har spökat för mig på sistone. Även fast jag vet att Anders ALDRIG skulle hindra mig från att träffa henne så är det svårt att inte tänka tanken... men nu har vi pratat och diskuterat och kommit fram till en lösning. JAG ÄR SÅ GLAD!! :D