ziquita

Insåg sent igår kväll att Bispgården faktiskt är en ganska obehaglig plats. Det är fint och vackert och allt det här -no question about it. Och visst, jävulskap och missbrukare finns det överallt. Så även här. Och ja, det har jag alltid vetat om -jag har ju levt med det själv. Och ja, jag vet såklart också att det bor en ung missbrukare här, nere i samma bostadsområde som jag bodde förut. Men, att han går runt från lägenhet till lägenhet, gård till gård, när han är (antar jag?!) påtänd, och går IN i folks lägenheter/hus (för att stjäla eller vad?!) så börjar jag bli arg och förbannad. Och inte minst RÄDD! Min dotter och hennes pappa bor där nere i det bostadsområdet. Vad händer om han går in där en dag när Anders står i duschen och Celia sitter och tittar på film själv? VAD HÄNDER DÅ?!?!

Fick veta att han varit in hos Anders & Celias grannar igår kväll, där det också bor barn. Som tur var hade han blivit rädd och gått ut när hunden skällde. Men ändå. Ska det verkligen få vara så här?! Ska man måsta ha dörrarna låsta för jämnan? Ska man inte våga ha dörren till uteplatsen öppen för att få in frisk luft längre?!

Jag blev rädd när jag förstod hur jävligt det är ute på byn nu. Lyckligtvis är jag lite "isolerad" här nere på nian, kanske för att det är i andra änden av byn? Han kanske avverkar en bit i taget? Vad fan vet jag. Jag är i alla fall jävligt glad för att jag bor längst upp i ett hyreshus där porten blir låst på kvällarna! Det är riktigt, riktigt obehagligt det här, och jag kommer definitivt att vara på min vakt hädanefter om jag är ute och går ensam någon kväll. Bispgården har alltid varit tryggt, för de missbrukarna jag vet om som finns här, dom håller sig för sig själva (nåja, dom flesta i alla fall), och man vet vilka man ska undvika och vart dom bor och brukar hålla till. Men nu känns det fan i mig inte tryggt längre, att veta att min dotter bor endast ett par, 100 meter ifrån den där idioten... nej, fy fan!